2348862 GL0974 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars 1997/98 74 1998-03-04 00:00:00 Organiserad brottslighet EF5D34B3-DB0F-40EC-AD9C-D1B9D773EB74 101 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c) c Herr talman! Betänkandet om organiserad brotts- lighet, som vi snart skall fatta beslut om, handlar om hur vi i vårt politiska ledarskap skall lyckas besegra det organiserade brottsliga ledarskapet. Det handlar om att visa konsekvens och styrka. Det handlar om att visa mod - som t.ex. Siw Persson har gjort i fråga om mc-gängen. Det handlar om att skydda våra medbor- gare mot våld och övergrepp. Det handlar om att skapa ett sådant samhälle där organiserad brottslighet har svårt att få fäste. Det handlar också om att vara ett stöd för dem som i handling, inte bara i ord, skall verkställa våra beslut: polismän, åklagare, domare m.fl. Den tekniska utvecklingen i världen har haft många positiva sidor. Det har sagts tidigare i dag i kammaren. Tungt arbete utförs av maskiner i stället för människor, som tidigare måste slita ut sina krop- par. Vi har bostäder med en fantastisk komfort. Tek- niken har förändrat arbetsmiljön i vården. Den teknis- ka utvecklingen leder forskningen framåt. Det finns även negativa sidor med den tekniska utvecklingen. Där finns t.ex. Internet, som också diskuterades i samband med förra betänkandet. Möj- ligheterna att fysiskt röra sig på ett annat sätt än tidi- gare ger också möjligheter för onda krafter att organi- sera sig snabbt, bättre och att kommunicera på andra sätt. Vi kan t.ex. se förgreningar från forna Sovjet- unionen till Sverige och andra länder. Det finns ledare som är duktiga på att organisera. De skaffar sig kun- skap och kompetens hos jurister osv. Det finns alltså krafter som det behövs oerhört stor kompetens för att besegra. Därför krävs det speciella åtgärder från sam- hällets sida för att bekämpa brottsligheten. Det krävs naturligtvis mycket internationellt samarbete i alla dessa sammanhang. Det finns ett internationellt samarbete som har ut- vecklats vartefter. Inte minst i Norden, EU och Euro- pa växer samarbetet mer och mer. Man måste trygga möjligheten att röra sig, samtidigt som att man tryggar människor från övergrepp och våld. Nationellt finns det en del saker som vi i Centern har pekat på. Mc-gängens verksamhet riktar sig inte direkt mot allmänheten. Det är klart att den har nega- tiva effekter för allmänheten i den mån det gäller vapenhandel och narkotika. De som bor granne med mc-gängens lokaler är ut- satta för oroskänslor. De känner att de kan befinna sig mitt i en eldstrid. De har ingen chans att skydda sig mot detta. Det är förstås inte acceptabelt. Vi från Centerns sida har sagt att statliga och kommunala myndigheter måste börja med att utnyttja den lag- stiftning som finns. Men även den befintliga lagstift- ningen måste utvecklas, t.ex. plan- och bygglagen när det gäller möjligheterna att etablera en verksamhet. En brottslig verksamhet får kallas för miljöfarlig. Om det finns en vetskap, borde en etablering kunna för- hindras. Den här frågan behandlas i ett annat utskott, så jag skall inte diskutera den vidare. Jag nämner att den hör ihop med bekämpandet av brottsligheten. Vi i Centern har tagit upp frågan om att de krimi- nella mc-klubbarna är uppbyggda efter militärt mönster. Klubbarna som utövar brottslig verksamhet har klart uttalat att de ställer sig utanför lagen och att deras gemensamma fiende är staten. Brottsbalkens bestämmelser om olovlig kårverksamhet, herr talman, tar sikte på sammanslutningar som militär trupp eller polisstyrka. Vi i Centern anser att bestämmelserna bör ses över i syfte att utvidga dess tillämpningsområde till att avse även kriminella mc-gäng. Det har vi tagit upp i ett särskilt yttrande, eftersom regeringen ämnar tillsätta en utredning för att se över frågan. När flera medlemmar i gängen döms till fängelse- straff, skall de naturligtvis hållas åtskilda och helst placeras på olika anstalter. Jag vet inte hur många som i dag befinner sig i fängelse och hur många an- stalter det gäller. Målet måste vara att kunna hålla dessa människor isär så att de inte kan organisera sig inom fängelserna. Det har vi också tagit upp i ett särskilt yttrande, eftersom utskottet konstaterar att man har försökt att vidta åtgärder. Vi har ställt oss bakom reservationen om hemlig teknisk avlyssning. Vi tycker att den typen av kontroll behövs när man på goda grunder har klart för sig att det handlar om grov brottslighet. Det är inte mening- en att det skall ske hemlig teknisk avlyssning av fler- talet medborgare. Det verkar nästan så när vi diskute- rar frågorna. Frågor om bevakning av butiker osv. behandlas i justitieutskottet. Vi står bakom reserva- tionen. Vi tycker att det är ett medel som måste tas till när samhället är hotat av den grova brottsligheten. Vi har också ställt oss bakom en reservation om den nationella beredskapsstyrkan. Som jag sade tidi- gare finns det en organisatorisk kompetens och annan kompetens i denna organiserade brottslighet, framför allt i det våld som utövas mellan varven. Då behöver vi ha sådana som förstår sig på och sätter sig in i det sätt som dessa jobbar på, och som kan möta detta när situationer uppstår. Vi anser att den nationella bered- skapsstyrkan bör få möjlighet att vidga sin kompe- tens. Därför har vi ställt oss bakom reservation 6. Reservation 7 gäller påföljden för övergrepp i rättssak. Vi tycker att den frågan är så viktig. Männi- skor som upplyser samhället om våld och övergrepp och ställer upp och vittnar måste känna att de får ett skydd från samhällets sida. Det måste vara tydligt. Jag yrkar bifall enbart till reservation 6, men vi står naturligtvis bakom övriga reservationer från Centerpartiet i betänkandet. 0763802658906 N 2010-01-01 00:00:00 204094 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf101