<anforande>
<dok_hangar_id>2348862</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0974</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:74 Onsdagen den 4 mars</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>74</dok_nummer>
<dok_datum>1998-03-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Organiserad brottslighet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F6FF3F76-FD51-46F8-84BB-22C16254E602</anforande_id>
<anforande_nummer>100</anforande_nummer>
<talare>GUN HELLSVIK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Justitieutskottets betänkande nr 12
behandlar en skrivelse om åtgärder mot organiserad
och gränsöverskridande brottslighet samt ett antal
motionsyrkanden. Vad gäller regeringens skrivelse
finns inte skäl att göra annat än det utskottet föreslår,
nämligen att lägga den till handlingarna. Liksom
hittills under innevarande period får vi utförliga be-
skrivningar om vad som bör ske, men de konkreta
förslagen lyser nästan helt med sin frånvaro. Däremot
finns det skäl att kommentera en del av de motioner
som behandlas och, vilket vi börjar bli vana vid, av-
styrks.
Det är i dag minst fjärde gången under denna pe-
riod som moderata motioner med förslag om att tillåta
buggning vid misstanke om viss allvarlig brottslighet
behandlas. Precis som redan 1995 avstyrker utskottet
med hänvisning till att förslag är på gång från rege-
ringen. Vi moderater kunde 1995 inte riktigt förstå
varför ett förslag som ändå skulle komma nödvän-
digtvis skulle avslås. Men nu börjar vi förstå. Tre år
har gått, och inget har hänt. Regeringen kommer inte
loss. Det gläder oss att vi nu får stöd från andra parti-
er i riksdagen. Snart har vi förhoppningsvis majoritet,
och då behöver regeringens beslutsångest inte längre
lägga hinder i vägen för en effektivisering av polisens
arbete med hjälp av bl.a. hemlig teknisk avlyssning.
Vi moderater ser som ett allvarligt problem att de
kriminella mc-gängen drar till sig nya medlemmar
bland unga män som saknar en egen identitet och
känsla av samhörighet och som har ett behov av att
synas. Genom gängsamhörigheten och massmediernas
uppmärksamma bevakning kan de få dessa behov
tillgodosedda. Det är därför långsiktigt väsentligt att
både påverkan av attityder och mera formaliserat
brottsförebyggande arbete präglas av ett medvetet mål
att fånga upp dessa unga män. Att inte kunna få stöd
för något så väsentligt är förvånande. Att inte heller
kunna få stöd för vårt förslag att uppdra åt regeringen
att utreda om fängelsedömda outlaws bör placeras i
särskilda anstalter med hög säkerhet är också förvå-
nande.
Vi hör ständigt hur företrädare för olika partier
pläderar för åtgärder mot detta hänsynslösa och farli-
ga klientel, men när det kommer till handling blir det:
Vänta och se! Samma passivitet finner vi i behand-
lingen av vår motion om intensifierat internationellt
samarbete med bl.a. Kanada i kampen mot de krimi-
nella mc-gängen. Vi trodde att alla var införstådda
med att dessa gäng inte är något isolerat svenskt fe-
nomen och att de styrs av krafter utanför Sveriges
gränser samt att vi måste ta vara på mer erfarna län-
ders erfarenheter. Även här står vi ensamma i vår
strävan att nå ökad effektivitet i kampen mot den
organiserade brottsligheten.
Vi säger ofta att trägen vinner. Behandlingen av
vårt förslag att den nationella insatsstyrkan skall kun-
na användas för annat än ingripanden vid rena terro-
raktioner inger visst hopp. Även om vi ännu inte fått
en majoritet att stödja förslaget är vi i vart fall inte
längre ensamma. Vad vi emellertid inte kan förstå är
att Miljöpartiet samtidigt som man säger att nationella
insatsstyrkan borde kunna användas när dess kompe-
tens gör den mest lämpad säger nej till förslaget. Det
är era röster, Miljöpartiets röster, det hänger på om vi
skall kunna använda de resurser vi redan har.
Socialdemokraterna framför som något de är stolta
över en tidigare beslutad straffskärpning för brottet
övergrepp i rättssak. Inriktningen är bra, men vad vi
inte förstår är hur man kan säga nej till att i vart fall
betrakta hot mot vittnen som ett lika allvarligt brott
som mened. Om nu regeringen inte tänkt på att jämfö-
ra dessa olika brotts straffvärde, borde det väl trots
detta inte gå prestige i frågan. För det är väl ändå inte
så att socialdemokraterna anser att det är mindre all-
varligt att skrämma ett vittne till tystnad än att ljuga
inför rätta.
Snart har vi i kammaren att ta ställning till
Schengenavtalet. När vi under Mats Hellströms tid
som utrikeshandelsminister våren 1995 diskuterade
den fria rörligheten och behovet av kompensatoriska
åtgärder uttalade han att det moderata förslaget om
ökad samordning av tull och polis var rätt väg att gå,
men att det inte var någon brådska.
Tre år har gått sedan en företrädare för en social-
demokratisk regering uttalade detta. Inget har hänt.
Nu borde även Socialdemokraterna tycka att det är
hög tid att förbereda öppnandet av Europa.
Vi moderater har föreslagit att regeringen bör ar-
beta för en utveckling mot en fördjupning av polis-
samarbetet inom EU. Ingen motsäger att en effektiv
bekämpning av organiserad, gränsöverskridande kri-
minalitet förutsätter ett ytterligare fördjupat polis-
samarbete. Trots detta tycks inget stöd för vårt förslag
finnas.
Herr talman! Vi moderater står naturligtvis bakom
samtliga våra reservationer. Men för tids vinnande
yrkar vi bifall endast till reservation 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0937012299307</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>204093</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0974/#anf100</protokoll_url_www>
</anforande>
