<anforande>
<dok_hangar_id>2348858</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0970</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:70 Torsdagen den 19 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:119 om varg</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6713D917-89DA-4E03-810D-44D43B679142</anforande_id>
<anforande_nummer>27</anforande_nummer>
<talare>Jordbruksminister ANNIKA ÅHNBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är nog regeringens uppfattning,
inte min personliga, som är intressant i sammanhang-
et.
Det förslag som Naturvårdsverket har lämnat re-
missbehandlas nu. Det vore naturligtvis helt orimligt
om jag som enskilt statsråd skulle ha en bestämd
uppfattning redan under remissbehandlingen. Det
skulle inte tas väl upp av vare sig riksdagens ledamö-
ter eller någon annanstans i samhället. Låt oss i stället
avvakta med ett beslut och därmed en åsikt i frågan
från regeringens sida tills remissbehandlingen är av-
slutad och berörda parter har lämnat sina synpunkter.
Då skall vi fatta beslut i frågorna.
Vargen är numera en realitet i vårt land. Vi är
ovana vid detta - precis som Lennart Brunander sä-
ger. Vi hade nästan utrotat vargen i vårt land. En
vargstam håller åter på att etablera sig, och den första
kritiska gränsen har passerats. Vi kan inte riktigt be-
döma hur snabbt etableringen fortgår. Efter det att den
kritiska gränsen har passerats kan det bli en helt an-
nan omfattning. I ett sådant läge behövs det en lång-
siktig politik av annan karaktär än den som var nöd-
vändig när det var fråga om att rädda en akut utrot-
ningshotad art.
Därför är det oerhört viktigt med det uppdrag
riksdagen har gett regeringen att återkomma med en
sammanhållen rovdjurspolitik som både beaktar det
biologiska mångfaldsperspektivet att bevara den art
som har en hemvist i vårt land, men att också beakta
andra intressen, t.ex. näringsintressen eller lokalbe-
folkningars intresse av att tryggt leva och bo i sin del
av landet.
Sören Ekström har fått i uppdrag att göra utred-
ningen. Den kommer att i ett mer långsiktigt perspek-
tiv behandla de frågor Lennart Brunander har berört.
Jag delar uppfattningen att detta är en fråga där alla
intressena måste tas till vara. Vi får inte avfärda den
oro eller rädsla som människor runt om i landet kän-
ner. Jag ser med oro på att detta blir en diskussion
inte bara om den konkreta frågan vargen och dess
förekomst, utan också till en symboldiskussion i något
slags motsättning mellan landsortsbefolkning och
stadsbefolkning. Den diskussionen skall vi lämna
därhän, utan i stället koncentrera oss på de konkreta
sakfrågorna.
Det är bra att riksdagen har gett regeringen upp-
draget. Jag ser fram emot de resultat som kommer att
komma fram i utredningen. Jag delar verkligen upp-
fattningen att vi måste ta frågorna på största allvar. En
förutsättning för att vi skall kunna ha en vargstam i
vårt land är att det finns en acceptans hos människor i
vårt land att vargstammen finns. Annars kommer detta
att bli en omöjlighet.
</anforandetext>
<intressent_id>0853235077516</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203734</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0970/#anf27</protokoll_url_www>
</anforande>
