<anforande>
<dok_hangar_id>2348858</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0970</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:70 Torsdagen den 19 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:128 om jordbruksnäringen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>17C70B37-22FA-4421-BDD7-B82AC3C17F96</anforande_id>
<anforande_nummer>136</anforande_nummer>
<talare>LENNART DALÉUS (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tackar jordbruksministern för
svaret och skall bara göra några nedslag i det som
jordbruksministern har sagt.
Till att börja med är det naturligtvis bra att Sveri-
ge som alla andra EU-länder tar del av EU-systemets
möjligheter när det gäller investeringsstöd i jordbru-
ket. Nu har ju Sverige lagt en förhållandevis stark
regional profil på stödet. Det innebär att det är ett
förhållandevis svagt stöd i de egentliga jordbruksbyg-
derna, i södra Sverige. Det innebär naturligtvis att
Sverige kan göra mer. Gunnar Björk har ju i sin ut-
redning också pekat på att det går att utnyttja reste-
rande delar av EU-avtalet för att stärka investerings-
stödet till jordbruket. Man kan göra en jämförelse
med andra länder. Det svenska anslaget på 120 miljo-
ner kronor per år kan jämföras med miljardsatsningar
i Finland och med en satsning i Danmark, som väl
åtminstone är dubbelt så stor som den i Sverige.
De exportfrämjande åtgärderna som ministern re-
dovisade är naturligtvis bra. Gunnar Björk visar på att
motsvarande insatser i konkurrentländerna är avsevärt
större.
Miljöprogrammet berör jordbruksministern bra
och talar om att vi nu utnyttjar de 2,8 miljarder som är
möjliga inom ramen för detta. Men det finns också
signaler om att det skall ske en översyn av miljöpro-
grammet med, om jag har förstått det rätt, ett alterna-
tivt belopp - en sänkning från 2,8 miljarder till 1,8
miljarder kronor per år. Jag skulle vilja ha detta ut-
vecklat något. Finns det någon grund för och ambition
att åstadkomma en sänkning av det svenska utnyttjan-
det av miljöstödet?
När det gäller förhållandet till CAP:s utveckling
och Agenda 2000 tycker jag att jordbruksministerns
svar är hoppingivande, nämligen insikten om att vi
måste samlas kring ett svenskt agerande kring Agen-
da 2000, som går ut på att den svenska livsmedelssek-
torn inte skall tappa mark gentemot andra EU-länder.
Det är rätt av Sverige att bevaka de svenska intressena
på det sättet. Men jag är litet orolig för att de juste-
ringar som har signalerats när det gäller Agenda 2000
kan visa sig vara till nackdel för Sverige. Det vore bra
om jordbruksministern något kunde belysa åt vilket
håll de justeringar som är aktuella pekar för svensk
del.
Sedan kommer då frågan om vad som skall läggas
på riksdagens bord och hur riksdagen skall agera. De
dramatiska förändringarna av CAP verkar dessbättre
ha försvunnit. Vi arbetar med Agenda 2000 som
grund för mycket av agerandet inom EU. Man kan
säga att de dramatiska förändringarna av CAP, som
har signalerats tidigare, i realiteten är överspelade.
Men frågan är vilket förhållande som råder mellan
Agenda 2000 och det mer närliggande i Sverige -
Björks utredning - som spelar stor roll. Det vore
intressant att höra om jordbruksministern tycker att
Gunnar Björks material kommer att utgöra en stark
grund för regeringens fortsatta agerande med förslag i
riksdagen under våren, möjligen parallellt med lång-
siktiga inriktningar i arbetet med Agenda 2000.
</anforandetext>
<intressent_id>0200003128803</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203843</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0970/#anf136</protokoll_url_www>
</anforande>
