<anforande>
<dok_hangar_id>2348858</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0970</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:70 Torsdagen den 19 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>70</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Svar på interpellation 1997/98:120 om ESO-rapporten om fisket</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BAD7903F-668A-48CF-96DB-CA2B2BFB6C1B</anforande_id>
<anforande_nummer>127</anforande_nummer>
<talare>INGRID NÄSLUND (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är väl inte bara en händelse att
flera av oss som är aktiva i debatten kommer från
västkusten. Vi har faktiskt blivit indignerade å denna
kårs vägnar, därför att många av oss har en mycket
lång kännedom om fiskarnas villkor och också en
kunskap om kårens karaktär, skulle jag vilja säga. Nu
kan man inte bedöma människor generellt och dra
dem över en kam. Men det är precis det man har gjort
i den här rapporten. Och det är det vi vänder oss
emot. Skulle man nu försöka generalisera och dra
fiskare över en kam kan åtminstone jag, om jag vill
generalisera när det gäller västkustfiskarna, säga att
hederligare folk har jag sällan träffat. Men, som sagt
var, generaliseringar skall man undvika. Det är dem
man vänder sig emot i den här rapporten.
Det känns naturligtvis på något sätt onaturligt att
stå här och prata med jordbruks- eller fiskeriministern
om de här frågorna. Men Göthe Knutson hade ställt
sin interpellation till finansministern. Det kanske hade
varit naturligare att föra debatten med honom, efter-
som det ändå rör sig om en ESO-rapport och den har
givits ut i finansministeriets regi.
Vi får till svar en hel del saker som handlar om
just vad en sådan här rapport går ut på. Det kan i och
för sig vara intressant. Men det vi i dag har velat
diskutera ännu mer är om en rapport skall se ut på det
här sättet. Jag vill dra en parallell. I går talade man på
TV om en rapport som gällde rennäringen. Min första
reflexion var: Är den lika dålig som den rapport som
gavs ut om fiskeriet? Det blir alltså en misstänksam-
het, att de som sysslar med rapporter till ESO inte gör
ett gott arbete, även om de har professors titel. Hela
boken är ju inte skriven av den professor som har
varit mest aktiv här, dvs. professor Lars Hultkrantz,
utan han har också haft ett par medarbetare. När de
drar sina slutsatser kan man ibland inte låta bli att
tänka att det kanske har att göra med att de varken har
yrkeserfarenhet eller livserfarenhet. Så graverande är
en del av påståendena.
Jag skall inte trötta er här med att upprepa vad
som redan har sagts av andra talare om de felaktighe-
ter som finns i rapporten. Men de belopp som nämns,
som skulle vara bidrag för att stötta fiskerinäringen, är
tydligen fördubblade mot vad det rör sig om i verk-
ligheten. Man har också dragit in t.ex. Fiskeriverket
på kostnadssidan, vilket verkligen kan ifrågasättas.
Man får, som jag sade, inte något förtroende för
de slutsatser som dragits i rapporten. Jag tycker att
man inte bara kan betrakta detta som ett inlägg i de-
batten. Det är dock skattepengar som används för att
åstadkomma de här rapporterna. Då menar jag att de
verkligen skall vara till för att bredda och fördjupa
underlaget för budgetpolitiska och samhällspolitiska
avgöranden. Då får de inte vara så slarvigt gjorda som
denna rapport är.
Jag vill till sist fråga jordbruksministern: Delar
jordbruksminister Annika Åhnberg rapportens miss-
tankar och ställer hon upp på misstänkliggörandet av
en hel yrkeskår?
</anforandetext>
<intressent_id>0841779272604</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203834</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0970/#anf127</protokoll_url_www>
</anforande>
