<anforande>
<dok_hangar_id>2348857</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i djurskyddslagen, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>111C05B2-6652-40C0-B559-F1F70B9336D1</anforande_id>
<anforande_nummer>25</anforande_nummer>
<talare>GUDRUN LINDVALL (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det var inte många svar.
I en debatt den 24 november 1994 sade Ann-
Kristine Johansson i denna kammare att socialdemo-
kraterna var medvetna om problemen i de djurförsök-
setiska nämnderna. Är ni det fortfarande? Är det i så
fall inte för tidigt att i dag fatta beslut om att de skall
vara beslutande? Såvitt jag kan se har det fortfarande
inte skett så speciellt mycket.
Dessutom är detta med smärtlindring intressant.
Anser Ann-Kristine Johansson att det är acceptabelt
att vissa nämnder alltid kräver smärtlindring vid vissa
typer av försök, medan andra nämnder inte gör det?
Borde inte de nämnder som är stränga vara prejudice-
rande? Så är det inte i dag. Finns det inte en risk, när
vi nu får beslutande nämnder, att det blir större mot-
sättningar mellan forskare och djurskyddsorganisatio-
ner och att forskare utnyttjar det faktum att det finns
möjlighet att överklaga besluten? Kommer inte det att
innebära att de djurförsöksetiska nämndernas be-
dömning faktiskt får minskad betydelse? Hur kommer
Ann-Kristine Johansson att agera för att se till att vi
får en bedömning som är någorlunda likvärdig, och
vilken bedömning skall det i så fall vara?
Det finns många frågor som inte alls är besvarade
här och som jag önskar få ett svar på. Tittar man på
hur det de facto är kan man se att det i dag finns
många försök som man ansöker om. Det gäller t.ex.
ett försök som jag har tittat på i Lund. Man bryter
benen av råttor, och sedan ser man till att råttorna i
den ena gruppen hålls fulla och de i den andra grup-
pen hålls nyktra. Sedan ser man i vilken grupp som
benbrotten läker bäst - utan smärtlindring.
Är det acceptabelt att utsätta djur för försök där
det inte är smärtan man skall studera utan något an-
nat? Skulle man inte i så fall kunna kräva att de här
försöken alltid skall ske med full smärtlindring? Är
inte det här något som borde innebära att vi höjer
skyddet för djuren? Så sker inte i dag. Är det inte
oacceptabelt att man i vissa fall accepterar försök utan
smärtlindring och i andra skall det vara med smärt-
lindring?
Det finns en mängd frågor som inte får något svar.
Det visar att det är alldeles för tidigt att i dag införa
beslutande nämnder. Jag skulle alltså vilja veta: På
vilket sätt är de djurförsöksetiska nämnderna bättre
beredda nu jämfört med november 1994 så att social-
demokraterna i dag tycker att det är bra att införa
beslutanderätt?
Dessutom skulle jag vilja fråga: Vad kommer att
ske i fortsättningen om en forskare trotsar de djurför-
söksetiska nämndernas beslut och ändå utför försök?
</anforandetext>
<intressent_id>0962854674801</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203516</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf25</protokoll_url_www>
</anforande>
