<anforande>
<dok_hangar_id>2348857</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Egenskapskrav på byggnader </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6585EC7F-0AB1-4F00-B963-73137FD3C93E</anforande_id>
<anforande_nummer>215</anforande_nummer>
<talare>PER LAGER (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Tack för det, Rune Evensson!
Min andra fråga handlade om det nationella an-
svaret för byggforskningen och för forskning kring
elektriska och magnetiska fält. Anledningen till att jag
tar upp detta är att den, som jag nämnde i mitt hu-
vudanförandeanförande, viktiga forskning som t.ex.
sker på Karolinska Institutet inte får ett enda öre när
det gäller elektriska och magnetiska fält, medan hu-
vuddelen av bidragen går till de psykologiska förkla-
ringsmodellerna i fråga om det här fenomenet.
</anforandetext>
<intressent_id>075043103804</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203706</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf215</protokoll_url_www>
</anforande>
