2348857 GL0969 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari 1997/98 69 1998-02-18 00:00:00 Vissa arbetsrättsliga frågor 4C460D3B-8D63-4503-AF56-FA029067ED43 176 HANS ANDERSSON (v) v Herr talman! Jag blir litet förskräckt när Sten Östlund säger att han nog ligger rätt eftersom han får kritik från både höger och vänster. Det är uppfordran- de för oss från Vänstern. Det betyder att ju hårdare vi ligger på, desto mer bör Sten Östlund förflytta sig, i varje fall om man går på ljudnivån. Det är naturligtvis inte någon politisk inriktning. Det är litet grand det som jag vill säga i ett kort anförande, där jag först av allt vill ansluta mig till allt som Ingrid Burman har sagt. Låt utgångspunkten få vara moderaternas syn. I reservation 1 säger man: Alla institutionella hinder bör undanröjas. Den komplexa arbetsrätten är till stora delar ett sådant hinder. Det är den synen som är så förskräckande för oss i Vänsterpartiet och för hela löntagarkollektivet. Det är inte bara det att vi har olika åsikter. Det kan jag förstå, och det bör vi ha hos Höger och Vänster. Man kan titta litet grand på vad arbetsrättsliga ex- perter säger. Jag vill hänvisa till artiklar de senaste åren av professorerna Niklas Bruun, Håkan Hydén och Ann Numhauser-Henning som har publicerats i tidskriften Arbetsmarknad och arbetsliv, som Arbets- marknadsinstitutet och Arbetsmarknadsstyrelsen ger ut. Alla är överens om att det måste ske en förändring av arbetsrätten, bl.a. därför att vi har dessa grundläg- gande förändringar på arbetsmarknaden som Ingrid Burman har pekat på. Det handlar om yttrandefrihetsfrågor. Jag läste en artikel alldeles nyss av två välrenommerade arbets- rättsjurister, Ingemar Hamskär och Dan Holke, som noterar att Sarah Wägnerts avslöjanden, som alla tyckte var så bra att de kom fram, förmodligen var tillräcklig grund för att hon skulle sägas upp. Hon jobbade på ett privat vårdhem. Nu tyckte alla att hon var bra, och hon blev en hjälte. Hon hade sagt upp sig redan innan. Hon var lika klok som arbetsrättsjuris- terna. På privat arbetsmarknad föreligger inte yttran- defrihet och meddelarfrihet. Det finns en serie sådana domslut från Arbetsdomstolen. Det är ett sådant ex- empel. Det handlar om inflytandefrågor och trygghetsfrå- gor i ett läge när alltfler löntagare är marginaliserade. De tillhör inte kärnarbetskraften. De är inte heltids- anställda, utan de har tillfälliga kontraktsformer. De är inhyrda. Outsourcing-processen går långt i detta avseende. De är korttidsanställda. Vad man inte från moderaternas sida förstår är att vad vi egentligen ser framför oss är ett nytt scenario, ett nytt rättsläge. En lagstiftning speglar normativa förutsättningar som måste ha legitimitet i ett samhälle. Det finns i vår arbetsrätt en pol som vi skulle kun- na kalla för § 32-befogenheterna, dvs. rätten att an- ställa och avskeda, att leda och fördela. Det var oer- hört tydligt och enkelt i industrisamhället där en be- stämde och alla de andra inte hade så mycket att säga till om. Då kunde den fackliga kampen med kollektiva metoder ändå finna någon balanspunkt. Avtalsfrihet är sådant som Kent Olsson tar upp. Det handlar alltså om individuella avtal som ni vill ha. Förstår ni inte vad kollektivavtal är? Det är någonting som gör det likformigt över landet, ger lika konkur- rensförutsättningar och ändå något ger den enskilde arbetstagaren en ställning som gör att han inte är totalt underlägsen arbetsgivarparten. Moderaterna säger: Avtalsfrihet är väl bra. Vad skall vi ha kollektivavtal till? Det visar en total brist på förståelse för vilken roll kollektivavtalen spelar. Vi har också frågan om rättvis fördelning av makt och inflytande och fördelning av resurser, produktionsre- sultatets fördelning. Vi har trygghetsfrågorna och anställningsskydd. Hur dessa poler förhåller sig till varandra har väl- digt mycket att göra med de grundläggande förutsätt- ningarna i ekonomin och i det produktionsliv som utvecklar sig. Där är det på det sättet, Sten Östlund, att alla arbetsrättsliga experter säger samma sak som Vänsterpartiet. Det beror inte på att de är vänsterpar- tister. Det beror inte på att de kommer till samma slutsats som vi gör när det gäller maktfördelningen. Men de inser precis som vi att om vi i dag inte gör någonting utan hänger kvar i en arbetsrätt som är formad efter brukssamhällets mentalitet, produk- tionsmönster och anställningskontrakt kommer an- ställningstryggheten och inflytandet, det arbetsrättsli- ga regelverket, att bli alltmer obsolet. Det kommer att tappa legitimitet. Ni kommer att få alltfler attacker från Högern som vill riva upp och skapa kapitalismens fullständiga seger, nämligen att göra arbetsmarknaden till en riktig marknad där man köper och säljer efter förmåga. Då står vi oss väldigt svagt, när de flesta av oss här tillhör vad jag kallar den marginaliserade löntagargruppen som inte har heltidsanställningen, den livslånga anställningen, utan har andra kontraktstyper. Min fråga till Sten Östlund är: Hur är det möjligt att ni motar kraven på att återerövra tryggheten och inflytandet för stora grupper av människor och åstad- komma en yttrandefrihet som vi definitivt inte har i dag på stora delar av arbetsmarknaden? Ni blir för- svarare för någonting som är mycket konservativt. Det skall inte arbetarrörelsen vara. Att vi sedan i dagens läge försvarar kollektivav- talsrätten är självklart. Att vi inte skall överge dagens arbetsrätt för en marknadsavreglering som Kent Ols- son föreslog är också självklart. Men gör vi ingenting i dag kommer vi faktiskt i praktiken, i det verkliga livet där människor lever, och där inte minst de unga lever, att vara förlorare. Sedan kan man stå och hurra i bårhuset för den arbetsrätt som inte längre kan till- lämpas. Jag anser att socialdemokraterna måste komma ut ur idet. I idet sover man. Vi skall föra kampen i vaket tillstånd, Sten Östlund! (forts.) Ajournering Kammaren beslutade kl. 17.58 att ajournera för- handlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehåll. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00. 0500463008008 N 2010-01-01 00:00:00 203667 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf176