<anforande>
<dok_hangar_id>2348857</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i djurskyddslagen, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D5C05B4F-A711-4A86-8F6F-B02659139017</anforande_id>
<anforande_nummer>17</anforande_nummer>
<talare>DAN ERICSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi har ju fattat beslut. Den här lag-
stiftningen har gällt under lång tid, och det har varit
känt att den här ändringen nu skall träda i kraft. Jag
försökte i mitt inlägg beskriva problematiken med
detta. Men sedan har vi en verklighet att hantera ock-
så. Vi kan som lagstiftare inte bortse från hur verklig-
heten faktiskt ser ut när det gäller tillämpningen av
detta.
Jag förstår fortfarande inte motståndet mot att gö-
ra denna markering som skulle undanröja mycket oro.
Det skulle göra att man kunde behålla fler mjölk- och
nötköttproducenter. Nu finns det risk för att det blir
tvärtom. Varför kan vi inte vidta en så enkel åtgärd?
Vi vet ju att riksdagsbeslut ibland riskerar att för-
vanskas under resans gång när de omsätts av myndig-
heter och byråkrater. Den risken finns i olika delar av
landet i denna fråga. Varför inte vara oerhört tydliga?
Sedan, herr talman, skulle jag också vilja ha ett
svar på den andra frågan: Varför inte tydliggöra hur vi
kan minska lidandet för försöksdjuren?
</anforandetext>
<intressent_id>0184488075016</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203508</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf17</protokoll_url_www>
</anforande>
