2348857 GL0969 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari 1997/98 69 1998-02-18 00:00:00 Vissa arbetsrättsliga frågor 97EBB0D6-67C3-4BD4-AC19-5F676BAFC8A8 161 KARIN PILSÄTER (fp) fp Fru talman! Arbetsrätten handlar i grunden om att ha ett lagstiftningspaket som ger den enskilda männi- skan skydd, som ger den svagare parten i ett förhål- lande skydd, samtidigt som det är ett verktyg för att verksamheterna skall kunna fungera smidigt. Vi i Folkpartiet anser inte att dagens arbetsrättsliga regler uppfyller de kraven därför att skyddet snarare blir ett hinder och stänger ute enskilda människor. I stället för att värna den svagare parten i ett förhållande blir det oftast just den svagare parten som blir utestängd. En andra faktor är att det inte i alla lägen är allde- les entydigt att arbetsgivaren är den starka parten och arbetstagaren den svaga parten i ett avtalsförhållande. En tredje faktor är att arbetslivet år 1998, och så kommer det också att vara framöver, är kraftigt för- ändrat jämfört med hur det såg ut under de perioder då den arbetsrättsliga lagstiftningen huvudsakligen växte fram. Detta är orsaken till att vi anser att arbets- rätten måste reformeras. Också i många andra sam- manhang har vi fört fram bredare förslag om hur det skall gå till. Givetvis står vi fast vid den politiken här, som framgår av det särskilda yttrandet. En specifik fråga skulle jag vilja lyfta fram. Det handlar då om skyddet för enskilda mot diskrimine- ring i arbetslivet. Vi tycker att det är viktigt att ha en kraftfull och effektiv lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet. Det handlar ju om att enskilda personer skall kunna få upprättelse, kunna få sin sak rättsligt prövad. Det handlar också om att fastställa normer i samhället för vad som är acceptabelt och för vad som ligger utanför gränsen för vad som är acceptabelt. Det finns utredningsförslag både vad gäller skydd mot etnisk diskriminering och vad gäller skydd mot diskriminering av homosexuella i arbetslivet. Det tycker vi är bra, och vi förväntar oss lagstiftningsför- slag. Om vi sedan stöder dem i minsta detalj eller inte återstår att se. Det är bra att det kommer förslag om hur man kan få ett rättsligt skydd mot diskriminering, om hur man kan få sin sak prövad. Frågeställningen om etnisk diskriminering i ar- betslivet är oerhört mycket bredare. Det handlar inte bara om att få en de facto-diskriminering rättsligt prövad. Den kunskap, den kompetens och all den vilja och kraft som finns hos människor i Sverige som har invandrarbakgrund tas inte på något sätt till vara. Det kommer aldrig att kunna täckas upp i en diskrimine- ringslagstiftning att man inte aktivt tar till vara männi- skors förmåga och kompetens och ger alla människor samma möjligheter. Därför vill jag återigen lyfta fram det som vi skriver i vår motion. Det gäller att noga prova metodutveckling vad gäller aktiva åtgärder - vad som skall stå i en lagstiftning och gälla alla, vad som kan vara överenskommelser och ingå i ett opini- onsbildande arbete, vad som kan vara projektarbeten osv. Det finns många kunniga aktörer på området som kan användas för att arbeta fram olika typer av model- ler, för att lyfta fram metoder, för att lyfta fram me- todutveckling, kunskapsutveckling osv. Linköpings universitet nämner vi i vår motion. Malmö högskola kommer att ha en bra inriktning på detta. Södertörns högskola och Mångkulturellt centrum hemma i Bot- kyrka samlar också en oerhört stor kompetens på detta område. Av den anledningen har vi en reservation på denna punkt. För tids vinnande avstår jag dock från att yrka bifall till vår reservation. 0101299073819 N 2010-01-01 00:00:00 203652 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf161