<anforande>
<dok_hangar_id>2348857</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Biblioteksfrågor, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FAFFE17F-4DBB-4655-8A74-B0CF6CBA015B</anforande_id>
<anforande_nummer>121</anforande_nummer>
<talare>MONICA WIDNEMARK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi skall i dag behandla motioner som
främst handlar om biblioteksfrågor. Låt mig börja
med att understryka att litteraturen, läsandet och bib-
lioteken har en mycket framskjuten plats i kulturpoli-
tiken. En bibliotekslag som garanterar avgiftsfria
boklån vid folkbiblioteken har införts. Biblioteken har
fått ett stöd på 25 miljoner kronor för inköp av littera-
tur för främst barn och ungdomar. Dessutom har vi
anslagit 5 miljoner kronor för läsfrämjande åtgärder.
Nu i mars tar vi nästa steg. Då läggs en proposition
fram som bygger på Anna-Greta Leijons utredning
Boken i tiden. Där föreslås reformer för ytterligare 30
miljoner kronor.
När vi före jul behandlade kulturpolitiken här i
kammaren konstaterade vi att kulturen hade klarat sig
bra när vi hade tvingats spara för att få ordning på
landets ekonomi. När vi konstaterar det gäller det i
allra högsta grad litteraturen, läsandet och bibliote-
ken.
Fru talman! Jag yrkar avslag på samtliga motion-
syrkanden, vilket inte betyder att kraven är dåliga. Det
går självklart alltid att önska ytterligare insatser även
på de områden där vi kan vara nöjda med det som vi
har åstadkommit trots en mycket kärv samhällseko-
nomi.
I en motion föreslås en utredning om att etablera
ett ansvarsbibliotek för döva och hörselskadade i
Örebro. Att personer med olika funktionshinder aktivt
skall kunna delta i kulturlivet är en mycket central
kulturpolitisk fråga. Det slås också fast i de kultur-
politiska målen liksom i bibliotekslagen. Men under
våren kommer Kulturrådet att redovisa ett handlings-
program som skall främja funktionshindrades delta-
gande i kulturlivet. Utskottet utgår från att också de
dövas och hörselskadades tillgång till litteratur då
kommer att redovisas.
I några motioner tas bibliotekslagen upp. Bl.a. fö-
reslås att regeringen skall utarbeta förslag till kvali-
tetssäkring av folkbiblioteken. Det var detta som
Charlotta L Bjälkebring utvecklade. Vi har tidigare
behandlat liknande förslag.
I Kulturdepartementet övervägs för närvarande om
kommuner och landsting bör upprätta en plan för
biblioteksverksamheten. Förslag väntas i budgetpro-
positionen för 1999.
Jag vill understryka vad utskottet sade förra gång-
en som denna fråga behandlades.
En eventuell lagregel om huvudmännens planer
bör inte utformas så att den innebär en styrning av
deras biblioteksverksamhet. Detta är viktigt.
I en annan motion föreslås att bibliotekslagen änd-
ras så att avgiftsfria lån garanteras. Lånen är ju av-
giftsfria. Men skärpningen skulle då innebära att bib-
lioteken inte heller får ta ut avgifter för fotokopiering,
porto, m.m. Det är klart att vi även här kan önska mer
av samhället och att mer än vad som är fallet i dag
skall vara avgiftsfritt. Men det är en stor framgång att
vi har fått en bibliotekslag som slår fast att boklånen
skall vara avgiftsfria.
Det är inte alla som anser att vi skall ha en biblio-
tekslag. Jag tycker att vi nu skall koncentrera oss på
att slå vakt om det som vi har uppnått och att sedan ge
biblioteken friheten att ta ställning till hur de i övrigt
skall hantera kostnaderna för verksamheten.
Tillgången till informationsteknik på biblioteken
är ett annat motionskrav. Också här gäller att man
självklart kan kräva mer än vad vi har. Men det som
vi har är gott nog. Vårt universitetsdatornät SUNET
ger biblioteken en enastående möjlighet att förbättra
servicen till allmänheten. Det gör att biblioteken i
allra högsta grad blir en samlingspunkt i kommunen.
Det finns också ett motionsförslag om att bibliote-
ken i ökad utsträckning skall satsa på utlåning av cd-
romskivor. Som utskottet konstaterar måste det vara
kommunerna själva som bestämmer vad biblioteken
skall inköpa. Biblioteken själva köper in sina böcker.
Det gäller även cd-romskivorna. Men det är många
bibliotek som i dag lånar ut cd-romskivor. Men det
finns tyvärr en del problem med upphovsrättsliga
hinder. Men om vi ser något år framåt är det väl inte
en alltför djärv gissning att säga att betydelsen av cd-
romskivorna och liknande teknik kommer att öka i
framtiden även för biblioteken.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i betän-
kandet i dess helhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0245526181815</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203612</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf121</protokoll_url_www>
</anforande>
