2348857 GL0969 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari 1997/98 69 1998-02-18 00:00:00 Sjöfylleri m.m. 6250E5F9-C0E3-4B00-A5A4-7709C0088106 109 ELVER JONSSON (fp) fp Fru talman! Låt mig först konstatera att det är nå- got av en historisk dag. Ett enigt lagutskott, dvs. före- trädare för riksdagens alla partier, har samlat sig till en kraftfull beställning till regeringen att snarast åter- komma med lagförslag till riksdagen innebärande införande av promilleregel i sjölagen. Utskottet utgår dessutom från att regeringen i anslutning till dessa överväganden om drograttfylleri också tar ställning till kravet om en nollgräns för narkotika. Bakom detta eniga förslag från utskottet står före- trädare för riksdagens alla partier. Den "milda väs- tanfläkt" i form av någon enstaka motion för 20 år sedan har vuxit till "frisk kuling", då alla partier har gett förslag om att införa promilleregler i sjötrafiken. Intressant är att i motionerna läsa de olika infallsvink- lar som motionärerna har haft som utgångspunkt i denna fråga men att de landat på en gemensam stånd- punkt: lagstiftningen måste skärpas i form av en promillereglering. Utgångspunkten för alla motionärer och lagutskot- tets resonemang är att det är viktigt att säkerheten till sjöss hålls på en hög nivå. Likheten mellan trafik på sjön och landtrafik har blivit tydligare. Det återkom- mer i flera av motionärernas pläderingar. Utskottets ordförande påminner i sin motion om att dagens trafik på sjön alltmer liknar trafik på land med allt högre hastigheter och att promillegränsen i sjölagen är en viktig förutsättning för att man effektivt skall komma till rätta med sjöfylleri. I den femparti- motion som jag har medverkat i pekar vi på den starka folkliga uppslutningen kring tanken på att all trafik skall utövas i nyktert tillstånd. Vi landar också på samma slutsats som övriga motionärer. Man skulle kunna säga att verkligheten har hunnit i fatt lagstiftaren. Det torde vara ett viktigt skäl till att den oförstående hållning som fanns i politiska kretsar under 70- och 80-talen nu har vänts till en aktiv insats för att höja trafiksäkerheten på sjön. De många olyck- orna med både fritidsbåtar och tung yrkestrafik har säkerligen påverkat den förändrade hållningen. Det är dystert att så många blir svårt skadade och alltför många dödade i sjötrafiken innan en förändring har tvingats fram. Det är ett alltför högt pris om man skall se rationellt och mänskligt på hela frågan. Vad det handlar om är ju inte att söka nya anled- ningar till en straffpåföljd. Här handlar det om att få en trafikregel som har hög prevention, som innebär att man avhåller sig från olika former av drogberusning, för att kunna framföra olika typer av båtar och fartyg, utan att det innebär påtaglig fara för säkerheten till sjöss, för att nu använda utskottets egna ord. Det handlar alltså om att ge övervakande myndighet, dvs. sjöpolis m.fl., ett instrument för att enkelt kunna påvi- sa då tillbörlig nykterhet inte har iakttagits. En lag- stiftning av detta slag är en viktig signal till alla - fritidsåkande, båtförare eller yrkesförare i sjötrafik - nämligen att i all sjöfart vara "spik nykter". Tom Heyman säger i sitt inlägg att sjöfylleri inte är något problem. Det är klart att man kan isolera sig i sin tankevärld och leva i den illusionen. Men om man talar med kustpolis och dem som finns i olika frivilli- ga organisationer för trafiksäkerhet på sjön säger de att det är ett betydande bekymmer, inte minst denna väldiga förändring med hur båtar ser ut och med vil- ken hastighet de framförs. Tom Heyman lutar sig, såvitt jag förstår, på det särskilda yttrandet till betänkandet, som har mycket av den obotfärdiges förhinder över sig. Att hänvisa till Danmark och Norge är inte heller särskilt imponeran- de. Vi kan ta jämförelsen när Sverige har gått före med att sänka gränsvärden i landtrafiken för nykterhe- ten, där Norge nu följer efter och där Danmark kraf- tigt sänker sitt gränsvärde. Jag tror att Sverige än en gång kan bli föregångare för att höja trafiksäkerheten. Fru talman! Utskottet är välgörande tydligt i sin beställning till regeringen. Först slås det fast att det nu finns en stark uppslutning kring kravet på nykterhet i all trafik, inklusive sjötrafik, och att det efter det mer än fem år gamla förslaget från Väg- och sjöfylleri- kommittén inte har framkommit några avgörande omständigheter som talar mot införande av promille- regler även i sjötrafik. Utskottet slår fast att det inte finns några skäl att dröja med lagstiftning och upp- manar därför regeringen att snarast återkomma till riksdagen med lagförslag om införande av promille- regler i sjölagen. Jag tror, fru talman, att det är välgörande att lagut- skottet är övertydligt i sin beställning. Utöver de tunga sakskäl som redovisas av utskottet finns det en intressant iakttagelse att göra när det gäller sättet att hantera den här frågan. I mer än ett par decennier har framstötar gjorts i riksdagen för att nå fram till den ståndpunkt som lagutskottet i dag pläderar för. Sam- tidigt har ett segt motstånd, blandat med passivitet och hänvisning till nya utredningar, präglat departe- mentets agerande genom åren. Men också på myndig- hetssidan finns en tröghet. Brottsförebyggande rådet, som hade att utvärdera 1991 års ändringar i lagstift- ningen, tog dubbelt så lång tid på sig för en sådan utvärdering som t.ex. den parlamentariska kommittén, Väg- och sjöfyllerikommittén, behövde för att formu- lera ett hållfast förslag om införande av en promille- regel. BRÅ:s rapport försenades dessutom ett helt år. Jag tror att det har varit viktigt, fru talman, att det har funnits en uthållighet och en vilja till handlings- kraft här i riksdagen och att vi har kunnat driva på i denna fråga. Det viktiga är inte främst att riksdagen har tagit ett initiativ för att få regeringen att agera. Det viktiga är att en förändrad och förbättrad lagstiftning enligt lagutskottets enhälliga förslag kommer att leda till en säkrare trafik på sjön. Det finns i riksdagen en övertygelse om att betyd- ligt färre kommer att skadas eller dödas i sjötrafiken om lagstiftningen snabbt förändras så att självklara regler om nykterhet i sjötrafik kan upprätthållas. Det är ett viktigt bidrag med goda mänskliga förtecken som också blir ett starkt stöd för den nollvision som riksdagen i olika trafiksammanhang så ofta uttalat. Jag vill, fru talman, med det anförda yrka bifall till hemställan i lagutskottets betänkande nr 13. I detta anförande instämde Ulf Björklund och Fanny Rizell (båda kd). 088849148003 N 2010-01-01 00:00:00 203600 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf109