2348857 GL0969 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari 1997/98 69 1998-02-18 00:00:00 Sjöfylleri m.m. BAB5B711-099F-4CE2-BB09-41A623D6494D 108 TOM HEYMAN (m) m Fru talman! Om man besöker en modern fartygs- brygga påminner miljön mest om en driftscentral vid en stor processindustri. Det är en miljö som är helt olik den jag vistades i som ung styrman i början av 60-talet. En mängd olika automatiska system övervakar kontinuerligt alla relevanta maskindata. Navigeringen följs kontinuerligt, och radarbilder från resan lagras så att ett händelseförlopp, om det skulle vara önskvärt, kan rekonstrueras i detalj. Uppgifter om last, passage- rare och besättning registreras i olika datoriserade system, och det är inga svårigheter att i efterhand få fram dessa uppgifter. Men mitt i denna datoriserade miljö ligger fortfa- rande den gamla kladden, skeppsdagboken, i huvud- sak oförändrad sedan 1865, konstruerad för den ti- dens förhållanden med seglande skepp i oceanfart. För t.ex. modern färjetrafik är det fråga om helt ovä- sentliga uppgifter. Det är bl.a. uppgifter om middags- position. Dessa förs för hand in i denna antecknings- bok, som dessutom ofta senare under högtidliga for- mer renskrives i ytterligare en bok. Ett helt menings- löst arbete som inte gagnar någon. Visserligen tillåts numera en viss dispens av Sjö- fartsverket, men dispensreglerna är så krångliga att det ofta inte lönar sig att söka. Man accepterar t.ex. inte att uppgifterna lagras i datoriserad form, utan kräver signerade utskrifter - något som är tekniskt omöjligt för t.ex. radarbilder. Utskottet utgår i sin skrivning från att tiden nog kommer att lösa dessa problem och att Sjöfartsverket i sinom tid kommer med bättre bestämmelser. Vi anser å andra sidan att en snabbare utveckling vore önskvärd och att Sjöfartsverkets målsättning kunde vara litet djärvare. En anpassning av reglerna till den tekniska utvecklingen är önskvärd. Det framgår av reservation nr 2, som jag härmed yrkar bifall till. Till detta betänkande har också fogats ett särskilt yttrande om sjöfylleri. Det finns många missuppfatt- ningar om sjöfylleri och behovet av en promillegräns till sjöss. En sådan vanlig missuppfattning är att sjöfylleri är tillåtet. Så är inte fallet. I det fall där svåra olyckor har inträffat har föraren också kunnat ställas till ansvar, oaktat avsaknaden av en promille- gräns. Sedan den nya lagen tillkom 1991 har rättspraxis ändrats, och jag vågar påstå att sjöfylleri inte är något stort problem i dag. Det är nog i stället så att det är svårt att visa något enskilt fall där en promillegräns skulle haft någon avgörande betydelse för sjösäkerhe- ten. Detta framkommer också i Brottsförebyggande rådets rapport, som redovisades 1996. Fritidsbåtarna uppvisar en hög säkerhet. Antalet omkomna i fritidsbåtar var 33 under 1996. Merparten av dessa olyckor inträffade i små båtar och i insjöar. Den typen av olyckor påverkas inte av promillegrän- ser, och det är i praktiken inte möjligt att kontrollera alla sjöar och vattendrag. Ett annat fel är att man jämför båtar med bilar. Det är inte så att trafiken till sjöss alltmer liknar biltrafi- ken, att båtarna blir allt större och går allt snabbare. Merparten av fritidsbåtarna är små och långsamma och framförs i låga hastigheter. 2 knop i en roddbåt och 7 knop i en snipa innebär inte samma risk som 110 km på en motorväg. Av de nordiska länderna är det bara Finland som har infört promillegräns för båtar, och problemen med tillämpningen av lagen har varit stora. Ingenting talar för att detta ökar säkerheten till sjöss. Norge, som i många andra fall tillämpar regleringar, har ingen promillegräns, så ej heller Danmark. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns två huvudskäl mot ett införande av promillegräns. Det första är att skillnaden mellan surfingbrädor och stora tankbåtar är betydande, att skillnaden mellan 2 och 30 knop är avsevärd. Det andra skälet är att man inte bör införa lagar vilkas efterlevnad man inte kan över- vaka och som av en bred allmänhet inte uppfattas som straffvärda. Förbudet att gå mot röd gubbe kan tjäna som ett exempel på det. Moderata samlingspartiet anser att dessa synpunk- ter bör beaktas i det kommande beredningsarbetet. 0599331666806 N 2010-01-01 00:00:00 203599 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf108