<anforande>
<dok_hangar_id>2348857</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0969</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:69 Onsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>69</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i djurskyddslagen, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6EB68032-6FBA-40DE-9F39-EE6CE95C7E83</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>MAGGI MIKAELSSON (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag kan ge ett svar som en del av
majoriteten. Det som är skillnaden mellan reservatio-
nen och det som står i betänkandet är frågan om det
skall vara ett tillkännagivande eller inte.
Man kan ställa två frågor. Den ena är om det är
riksdagens uppgift att besluta på den här detaljnivån
om antalet centimeter på båspallar. Det är en princi-
piell fråga, som vi kanske borde diskutera oftare.
Den andra frågan är om det hjälper med ett till-
kännagivande i sak. Problemet är frågan om tillämp-
ningen av de bestämmelser som redan finns. Det står
att "mindre avvikelser" från måttföreskrifter kan tole-
reras, men vad är då "mindre avvikelser"? Oavsett
tillkännagivande eller inte kommer det att vara en
bedömning av den enskilda tillsynspersonen som
avgör om det är 3 cm, 5 cm eller 9 cm. Det kommer
vi inte att lösa med ett tillkännagivande.
Det är motiveringen till att vi valde att inte stå
bakom reservationen.
</anforandetext>
<intressent_id>0658094895604</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203501</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0969/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
