2348856 GL0968 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:68 Tisdagen den 17 februari 1997/98 68 1998-02-17 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:130 om ut- bildningens infrastruktur interpellationsdebatt 6D1586EE-23C4-4C30-BCF7-93E0A5761716 9 Utbildningsminister CARL THAM (s) s Fru talman! Andreas Carlgren har ställt ett antal frågor om den högre utbildningen och forskningen. Den syn på den högre utbildningens och forsk- ningens roll som kommer till uttryck i Andreas Carlgrens interpellation har i hög grad präglat den av regeringen förda politiken. Jag vill understryka att det har skett tillsammans med Centerpartiet. Högre ut- bildning av god och likvärdig kvalitet skall erbjudas vid universitet och högskolor över hela landet. En god spridning av den högre utbildningen ger helt andra möjligheter till kontakter med omvärlden än en kon- centration till ett fåtal orter. En förbättrad tillgänglig- het underlättar också rekryteringen till högre utbild- ning och motverkar därmed social snedrekrytering. Expansionen av högskolan de senaste åren har varit betydande. Under fyraårsperioden 1997-2000 tillförs högskolan 60 000 permanenta nya platser, varav närmare två tredjedelar hittills tillfallit mindre och medelstora högskolor. Läsåret 1989/90 fanns det 193 000 registrerade studenter i högskolan. Läsåret 1996/97 var motsvarande siffra 300 000. Och den kommer att fortsätta att öka. Den förhållandevis största ökningen av antalet studenter har skett vid de mindre och medelstora högskolorna. Nästan var tredje student studerar vi dessa högskolor. Utbildningssats- ningarna vid de mindre och medelstora högskolorna har också inneburit att studenter från miljöer med svag tradition för högskolestudier har kunnat rekryte- ras i större omfattning än tidigare. Uppbyggnaden av forskningen vid högskolorna är bl.a. ett led i att stärka kvaliteten inom grundutbild- ningen. I budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1) föreslog regeringen, som jag nyligen på- pekade, att tilldela samtliga högskolor permanenta och förstärkta forskningsresurser. Genom att bygga ut högskolan över hela landet ges även ett stöd för utvecklingen av regionerna. Regeringens åtgärder har inneburit en god infrastruk- tur, som också Andreas Carlgren efterlyser, för ut- veckling och tillväxt. Åtskilliga av de mindre och medelstora högskolorna har utvecklat utbildnings- och forskningsområden inom vilka de internationellt sett har en stark ställning. Denna profilering medför att de hos Högskoleverket kan ansöka om rätt till ett veten- skapsområde och därigenom även anordna forskar- utbildning och examinera doktorander inom detta område. Frågan om att utveckla forskning av kvalitet i en viss riktning beror dock inte enbart på de resurser som staten kan ställa till förfogande. Den beror på en mängd olika samverkande faktorer inom respektive lärosäte, inte minst de enskilda lärarnas initiativkraft och förmåga. Det är skälet till att regeringen vid till- delandet av de fasta forskningsresurserna till de mind- re och medelstora högskolorna inte utpekar inom vilka områden dessa resurser skall användas utan överlåter det åt lärosätenas styrelser som bättre kan överblicka hur dessa medel kan utnyttjas. I syfte att följa upp hur de mindre och medelstora högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel har regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 1997:54) uppdragit åt kommittén Forskning 2000 att analysera detta. Kommittén skall vidare föreslå kriterier för den fram- tida fördelningen av forskningsmedel. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 november 1998. Andreas Carlgrens förslag att fördelningen av forskningsanslagen i framtiden bör ha ett starkt sam- band med den akademiska kvalificeringsgrad respek- tive högskola har uppnått, t.ex. genom erhållna exa- mensrättigheter, bör naturligtvis övervägas av den forskningspolitiska utredningen. Högskolan har en nyckelroll när det gäller att stödja utnyttjandet av informationsteknikens möjlig- heter i samhället. En nationell IT-satsning pågår inom högskoleområdet och biblioteksväsendet. Satsningen syftar till att förbättra högskolans möjligheter att utnyttja modern informationsteknik och därmed för- bättra möjligheterna för bl.a. distansutbildning. Behovet av distansutbildning är stort, och redan i dag studerar var tionde student på distans. Rätt utnytt- jad kan den nya tekniken innebära en omvälvning för högskoleutbildningens räckvidd såväl nationellt som internationellt. Regeringen har uppdragit åt samtliga universitet och högskolor att prioritera och utöka utbudet av distansutbildning. Regeringen avser vidare att återkomma till riksda- gen om distansutbildningens möjligheter. Däribland kommer förslag om särskilda platser inom högskolan för distansutbildning att beaktas. 0972391843904 N 2010-01-01 00:00:00 203441 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0968/#anf9