2348856 GL0968 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:68 Tisdagen den 17 februari 1997/98 68 1998-02-17 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:158 om den kommunala näringsverksamheten interpellationsdebatt F26D7A23-18C6-4A0D-92D8-02FD24271D0F 46 Inrikesminister JÖRGEN ANDERSSON (s) s Fru talman! Det kanske ändå finns anledning att väldigt kort uppehålla sig vid det historiska skälet till framväxten av de kommunala affärsverksamheterna, oavsett om det skedde i bolagsform eller i förvalt- ningsform. De växte ju fram därför att ingen annan var intresserad av verksamheten. Efter andra världskrigets slut var ingen intresserad av att bygga bostäder i vårt land. Hade de allmännyt- tiga bostadsföretagen inte bildats - hade bostadsko- operationen inte funnits - hade det inte byggts några bostäder för det breda folklagret. Det fanns inte heller något stort intresse för att ta ansvar för energin. Intresset var minimalt för att ta ansvar för gator, vatten och avlopp. Därför bildade kommunerna organisationer just för detta. Det är väl därför man anser att dessa verksamheter faller inom normal kommunal verksamhet. Jag tycker att det finns anledning att blicka till- baks litet grand och se varför dessa verksamheter växte fram. Som Mikael Odenberg med all säkerhet känner till lyder kommunala bolag under samma offentlighets- princip som verksamheter som bedrivs i förvaltnings- form. Det är samma insyn. Jag tycker inte att man skall negligera det råd som regeringen nu har föreslagit skall inrättas. Det skall bestå av medlemmar dels från den offentliga sektorn, dels från den privata sektorn. De får tillfälle att penet- rera och analysera de rapporter som kommer utifrån landet - särskilt från den privata sidan - om att kom- munerna snedvrider konkurrensen. Fram med de rapporterna på bordet! Låt rådet ta dem till sig, disku- tera dem och analysera dem. Det finns också anledning att säga att de kommu- nala bolagen endast ökade med 4 % mellan 1990 och 1995. Det är inte någon förfärligt snabb ökningstakt. Så vill jag gå in på frågan om de kommunala bo- stadsbolagen. De kommunala bostadsbolagen förvaltar omkring 900 000 lägenheter i vårt land. Det är minoriteten av de kommunala bostadsbolagen - oftast de som förval- tar 1 500 lägenheter eller färre - som har ekonomiska bekymmer. Precis som Mikael Odenberg sade är majoriteten av de kommunala bolagen faktiskt friska och sunda. Bengt A W Johansson - den statliga utredaren - har kommit fram till att detta omfattar ungefär 5 mil- jarder. Det skall jämföras med vad fastighetskrisen på den privata sidan i slutet på 80-talet har kostat skatte- betalarna. Ingen har ännu slutnotan. Det har talats om allt mellan 50 och 70 miljarder. Det var de förluster som de professionella fastighetsförvaltarna åsamkade de svenska skattebetalarna. I det perspektivet är de kommunala bolagen inte så förfärligt dåliga. Jag tycker att man måste kunna se på den kommu- nala bostadsbolagen på ett helt annat sätt. Det finns en annan uppgift för dem. Det finns en långsiktighet. Deras uppgift är framför allt att se till att medborgar- na i kommunerna kan känna trygghet i sitt boende. Det är en av de kommunala bolagens viktigaste upp- gifter. 0805783144803 N 2010-01-01 00:00:00 203478 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0968/#anf46