<anforande>
<dok_hangar_id>2348856</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:68 Tisdagen den 17 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:129 om hög- skolornas roll i den regionala utvecklingen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A8AFD2BD-4B82-4A3B-9CA5-5D7FF4710AE5</anforande_id>
<anforande_nummer>3</anforande_nummer>
<talare>HANS HJORTZBERG- NORDLUND (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Herr utbildningsminister! Jag tycker
att debatten som har kommit upp om den regionala
högskolan är mycket viktig. Det är ett viktigt område
som Olof Johansson har tagit upp. Tyvärr tillåter tiden
endast att vi går in på en del mindre detaljer här.
De mindre högskolorna har mycket snabbt intagit
en viktig roll i det svenska samhället. Nu går man
omkring och väntar på den entreprenöranda som skall
komma av detta. Hittills har vi inte sett så väldigt
stora resultat för näringslivet. Men vi vet att mycket
av detta kommer att ta lång tid beroende på att det tar
relativt lång tid att komma i gång med utexaminering-
en och forskningen vid högskolorna.
De kommuner som toppar rekryteringen av nyut-
examinerade präglas i dag av högteknologisk och
kunskapsintensiv industriproduktion. Det är framför
allt högskolor med elektronik och data som drar till
sig näringslivets etableringar. Men detta kommer
alldeles säkert, och jag, liksom vi alla här, delar åsik-
terna att det är viktigt att högskolorna nu också får
sina resurser. Anledningen till att vi moderater kanske
har varit litet tveksamma hittills är att det fordras en
hel del för att detta skall få resultat. Det fordras lärare
till alla de studenter som kommer, och det fordras att
intagningen till högskolorna inte går så snabbt så att
man går miste om kvaliteten i undervisningen.
Det finns tecken på att det kanske finns en del
kvalitetssänkningar. Vi kan nämligen se att mellan
1987 och 1996 ökade antalet studenter från 127 000
till 233 000 eller med 83 %, medan antalet lärare
ökade från 10 000 till 14 000 eller med 36 %. Det
finns alltså betydligt färre lärare per elev i dag än vad
det gjorde 1987.
Detta är ett stort problem. Det gäller även hand-
ledningen för forskningen, som på motsvarande sätt i
dag inte är riktigt tillgodosedd. Man får väl tänka sig
att de första utexaminerade doktorerna och civilingen-
jörerna kommer att tas i bruk av den befintliga hög-
skolan och där kommer att möjliggöra en utvidgad
undervisning.
I en kampanj som har bedrivits av Socialdemo-
kratiska studentförbundet har det sagts att vi modera-
ter har varit emot att fyra nya högskolor skall bli nya
universitet. Men frågan om universiteten handlar inte
om partipolitik. Den avgörs i enlighet med särskilt
fastställda kriterier som granskningskommittén inom
Högskoleverket ansvarar för.
Vad gäller utbyggnaden av högskolan är det enda
krav från Moderaterna som möjligtvis skiljer sig från
de andras att vi i alla sammanhang värnar en hög
kvalitet. Jag kan återkomma om detta litet senare.
</anforandetext>
<intressent_id>0711876203701</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203435</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0968/#anf3</protokoll_url_www>
</anforande>
