2348856 GL0968 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:68 Tisdagen den 17 februari 1997/98 68 1998-02-17 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:123 om den regionala utvecklingen interpellationsdebatt 16DAA958-931E-49B9-A965-4C9644D01CA0 29 ROLF KENNERYD (c) c Fru talman! Jag ber att få tacka inrikesministern för kompletteringarna. Jag ser med en viss spänning och t.o.m. någon förväntan fram emot de kommande propositionsförslagen. Jag noterar också att inrikes- ministern ger en viss öppning för att diskutera åtgär- der som kan träda i kraft redan nästkommande år. När det gäller det extra skatteutjämningsbidraget, dvs. den pott som avsatts i systemet för särskilda åtgärder i kommuner och landsting, bekräftas i svaret min i interpellationen framförda åsikt att flertalet ansökningar härrör från kommuner med befolk- ningsminskning. 34 av 51 ansökarkommuner är av- folkningskommuner. Det bekräftar i sin tur också behovet av åtgärder i systemet för att kompensera befolkningsminskningen, vilket skulle minska trycket på det extra skatteutjämningsbidraget. I svaret pekar inrikesministern också på att det i utjämningssystemet finns en särskild faktor som kom- penserar för befolkningsminskning. Det är riktigt. Kvalificeringstiden för befolkningsminskningen i denna faktor förlängdes 1996 från fem till tio år. Det medför att de kommuner som haft betydande befolk- ningsminskning under de senaste tre à fyra åren får vänta ytterligare sex à sju år innan faktorn utlöses. Det är inte rimligt. Jag anser att en återgång till fem års kvalifikationstid bör genomföras utan att den tillsatta utredningens förslag härom behöver inväntas. Det bör i detta sammanhang också övervägas om faktorns tyngd kan utökas. Vilken är inrikesministerns syn på denna viktiga enskildhet i systemet? Jag vill gärna också något kommentera Lennart Hedquists inlägg. Han säger att det nuvarande syste- met strider mot grundlagen. Min fråga med anledning härav är: När blev Lennart Hedquist eller för den delen Moderata samlingspartiet domstol i slika juri- diska spörsmål? Vidare säger Lennart Hedquist att det inte spelar någon som helst roll för utbekommande av statsbidrag om sysselsättningen ökar i en enskild kommun. Det är inte sant, även om det inte är en fullständig kompen- sation. Den uppgår i dag till 95 %. Dessutom bidrar Pajala och andra kommuner genom att öka sitt eget skatteunderlag till att det landsomfattande skatteun- derlaget ökar. Dessutom hänvisar Lennart Hedquist till att det här i moderaternas sinnesvärld inte skall vara ett in- omkommunalt system utan ett system för statlig fi- nansiering. Min fråga med anledning av detta är: Skall denna statliga finansiering ske inom den ram som moderaterna hittills anvisat i riksdagen, dvs. ett i förhållande till vad som förordas av andra i riksdagen representerade partier väsentligt nedbantat anslag? 0505931201806 N 2010-01-01 00:00:00 203461 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0968/#anf29