<anforande>
<dok_hangar_id>2348856</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:68 Tisdagen den 17 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:129 om hög- skolornas roll i den regionala utvecklingen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D10C479E-1661-404C-ACF3-79F1A0EBC4DF</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>OLOF JOHANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill tacka utbildningsministern för
svaret på min interpellation. Anledningen till att den
väckts är naturligtvis att detta är exempel på de kvar-
dröjande strukturer som är ganska missgynnande för
vissa delar av landet. Det handlar alltså också om
regional rättvisa - eller i det här fallet om orättvisa.
Jag skulle vilja säga att det finns ett inbyggt kon-
servativt drag i den högre utbildningssfären. Teorin
om den kritiska massan lever så att säga kvar som ett
diffust kriterium för fördelning av FOU-resurser. Det
gäller inte bara utbildningsplatser utan också forsk-
ning. Vi har ju brutit detta mönster i vår samverkan
kring fördelningen av utbildningsplatser. Därför är det
viktigt att man tydligare följer upp detta även på
forskningsområdet.
Om jag räknat rätt är den sammanlagda andelen av
de medel som går till de mindre högskolorna för
forskning ungefär 3 %, om man lägger samman både
den offentliga delen och stiftelsedelen. Det är, som
alla förstår, en oerhört begränsad del av helheten. Jag
skulle gärna vilja få signaler om att stiftelserna skall
medverka i arbetet kring detta och att regeringen skall
ta upp samtal med dem, som jag har begärt. Det är
bl.a. därför jag har väckt interpellationen, och svaret
på detta var positivt. Jag hoppas att det skall leda till
resultat. Det är viktigt att dessa stiftelser också funge-
rar i enlighet med samhällets intentioner i övrigt. Jag
utgår från att vi är helt överens om det.
Därutöver behövs en mer långsiktig plan för hur
den här utvecklingen skall påverkas. Det gäller inte
bara att påverka stiftelserna utan också att ta hänsyn
till den samlade situationen när de offentliga anslagen
fördelas. Man bör ha en långsiktig inriktning också
för detta. Jag vill fråga om utbildningsministern har
en vilja att gå i den här riktningen, dvs. successivt
ökande anslag från stiftelserna, genom diskussioner
och övertalning, men också genom att ta hänsyn till
att fördelningen är skev när man fördelar de offentliga
medlen och anslagen i övrigt.
Av svaret framgår att vi inte har så många delade
meningar om det här. De uttalanden som gjorts här i
de tre sista styckena av svaret är bra. Jag skall därför
inte recensera dem i detalj.
Det som jag skulle vilja peka på ytterligare är hur
viktigt det är att man får en nära och regional kontakt.
Min erfarenhet ute från fältet säger mig att det är
väldigt mycket svårare att umgås på distans, dvs. med
universitet som ligger långt bort. Detta handlar natur-
ligtvis mest om de mindre och medelstora företagen.
De har inte alls samma möjligheter att för egen del
utnyttja de spin-off-effekter som kan komma, eller få
den information de behöver. Också på detta område
skulle jag vilja fråga utbildningsministern om han är
beredd att fördjupa denna möjlighet.
</anforandetext>
<intressent_id>059100119006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203434</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0968/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
