2348856 GL0968 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:68 Tisdagen den 17 februari 1997/98 68 1998-02-17 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:129 om hög- skolornas roll i den regionala utvecklingen interpellationsdebatt 84E000E6-F910-4322-A856-0E4FAFA3CEEF 1 Utbildningsminister CARL THAM (s) s Fru talman! Olof Johansson har frågat statsminis- tern om regeringens vilja att kraftfullt bygga goda forskningsmiljöer vid de nya högskolorna samt vidare om regeringen är beredd att ta upp diskussioner med företrädarna för styrelserna i forskningsstiftelserna för en fortsatt uppbyggnad av forskningen vid de nya högskolorna. Statsministern har överlämnat interpel- lationen till mig för besvarande. I budgetpropositionen för år 1997 föreslog rege- ringen att tilldela samtliga högskolor permanenta och förstärkta forskningsresurser. Uppbyggnaden av forskningen vid de mindre och medelstora högskolor- na är ett led i att stärka kvaliteten inom grundutbild- ningen och att utveckla kreativa forskningsmiljöer. Utöver de permanenta forskningsresurserna erhåller de mindre och medelstora högskolorna 1998 ett di- rektstöd från forskningsstiftelserna med 138 miljoner kronor samt ibland stöd från landsting, kommuner och företag. Därtill kommer de medel som ges från bl.a. forskningsråden. Även om det således skett en betydande ökning av den totala andelen av forskningsanlagen till de mindre och medelstora högskolorna utgör de fortfarande en mycket begränsad andel av de totala forskningsresur- serna i samhället. Tillkomsten av forskningsstiftelserna bildade av medel med ursprung i de tidigare löntagarfonderna förändrade delvis förutsättningarna för finansiering av svensk forskning. Möjligheterna att utnyttja samhäl- lets forskningsresurser på ett samordnat och effektivt sätt försämrades. Genom att riksdagen antog rege- ringens förslag till ändring av stiftelselagen, vilken nu ger regeringen rätt att entlediga och tillsätta ledamöter i stiftelsernas styrelser, har förutsättningarna för ett visst demokratiskt inflytande ökat. Därmed förbättras också möjligheterna att bedriva en samlad forsk- ningspolitik. Forskningsstiftelsernas styrelser ansvarar emellertid självständigt för att bedriva verksamheten i enlighet med stiftelsernas stadgar, som inte har för- ändrats när det gäller stiftelsernas ändamål. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, skall enligt sina stadgar bl.a. finansiera forskning vid mindre och medelstora högskolor inom särskilda profilområden. KK-stiftelsen har beslutat att satsa totalt 195 miljoner kronor de närmaste åren så att de mindre och medelstora högskolornas forsk- ningsverksamhet kan utvecklas snabbare. KK- stiftelsens satsning syftar till att ge högskolorna möj- lighet att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forskningsverksamhet genom att i samverkan med näringslivet inrikta sig på väl avgränsade spjutspets- områden. De två andra stora forskningsstiftelserna som ger bidrag till forskning är Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA, och Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Dessa har endast till en liten del för- delat medel för forskningsverksamhet vid de mindre och medelstora högskolorna. Forskare från dessa högskolor deltar visserligen i några av de forsknings- program som koordineras av forskare vid något uni- versitet, men det är uppenbart att det råder en obalans till de etablerade universitetens fördel. Enligt stadgarna skall Stiftelsen för strategisk forskning och MISTRA främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Jag är övertygad om att det finns flera sådana forsk- ningsmiljöer vid de mindre och medelstora högsko- lorna som är värda att erhålla stöd. Jag delar Olof Johanssons uppfattning att det vore en god sak om stiftelserna vid sin fördelning av medel kunde lägga stor vikt vid samverkansprojekt mellan universitet och högskolor. I syfte att följa upp hur de mindre och medelstora högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel har regeringen i tilläggsdirektiv uppdragit åt kommittén Forskning 2000 att analysera detta. Kommittén skall vidare föreslå kriterier för den framtida fördelningen av forskningsmedel. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 november 1998. Det är angeläget att forskningen inom högskolan förstärks med såväl medel över statsanslaget som med medel från forskningsstiftelserna. Det är otillfredsstäl- lande att de mindre och medelstora högskolornas andel av forskningsstiftelsernas bidrag inte är större. Regeringens möjligheter att påverka stiftelsernas fördelning av forskningsresurser är dock i dag tyvärr begränsade. Jag är emellertid självfallet beredd att i kontakt med stiftelsernas styrelser framhålla regering- ens syn på betydelsen av forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och behovet av resursför- stärkningar. 0972391843904 N 2010-01-01 00:00:00 203433 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0968/#anf1