2348855 GL0967 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:67 Fredagen den 13 februari 1997/98 67 1998-02-13 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:162 om ut- redningen En livsmedelsstrategi för Sverige interpellationsdebatt A85316E5-971A-446C-8E52-FEBA076B6C87 18 GÖTE JONSSON (m) m Fru talman! Jag ber att få tacka näringsministern för svaret. Det är intressant att konstatera att den Björkska utredningen klart har vidimerat sådant som vi redan visste från början. Som en utgångspunkt för den här diskussionen och situationen tycker jag att det finns anledning att påpeka att när Sverige blev medlem i EU - och svensk jordbruksnäring stöttade den tanken - var det med målsättningen att man skulle få full konkurrens- neutralitet med kollegerna i andra länder. Detta är givetvis en mycket viktig och bärande faktor i hela sammanhanget. Nu har vi fått klart belägg för att svenska bönder har konkurrensnackdelar i förhållande till Finland och Danmark, som har varit de jämförbara länderna. Dessa politiskt förorsakade konkur- rensnackdelar har utomordentligt stor betydelse. Om vi tittar på sysselsättning, produktion och ex- port är det intressant att konstatera att Sverige, trots dessa konkurrensnackdelar, lyckats öka livsmedelsex- porten från 9 miljarder till 14 ½ miljarder kronor under de få år Sverige har varit medlem i EU. Jag tycker att det borgar för att vi har en utvecklingspo- tential här, om vi hanterar dessa frågor på rätt sätt. Som statsrådet mycket väl känner till är de areella näringarna faktiskt den viktigaste basen för utveck- lingen på landsbygden. Om vi inte ger de areella näringarna vettiga möjligheter att verka, innebär det att det blir väldigt svårt att upprätthålla service och annat inom ramen för den ambition som vi har när det gäller landsbygden och landsbygdsutvecklingen. Det är alldeles klart att situationen i dag för Sveri- ges bönder är fullständigt ohållbar utifrån den konkur- renssituation som råder. Låt oss titta på en del fakto- rer. Vi kan ta dieselskatten som exempel. Det är 2,50 kr i skatter och avgifter på svensk diesel. I Dan- mark och Finland har man inte någon sådan kostnad. Det finns också en rad andra liknande faktorer, t.ex. skatten på handelsgödsel, som också slår hårt mot det svenska jordbruket i det här sammanhanget. Jag tycker att det finns skäl att mycket snabbt age- ra i den här frågan. Därför är jag bekymrad över stats- rådets svar. Både primärproduktionen och livsmedels- industrin är viktiga näringar. Man har t.o.m. sagt att svenskt jordbruk är en framtidsnäring. Men det är omöjligt för svenska bönder att konkurrera med kol- legerna ute i Europa när man har en så stor och tung politisk kostnadsryggsäck att bära som man har i dag. Man har 1-1 ½ miljarder kronor i kostnader som konkurrenterna inte har. Samtidigt vet vi att drifts- överskottet i svenskt jordbruk pendlar mellan 2 ½ och 3 ½ miljarder kronor i runda tal, om vi ser på de år som vi har varit medlemmar i EU. Om vi tittar på de proportionella talen är det alldeles uppenbart att vi snabbt måste göra någonting åt konkurrenssituationen för de svenska bönderna, i annat fall kan vi inte räkna med att jordbruk och livsmedelsindustri blir en fram- tidsnäring. Det är därför jag vill fråga: Tror näringsministern på uppgifterna i utredningen? Det är egentligen den viktigaste utgångspunkten för den här diskussionen. Anser näringsministern att uppgifterna om att svenskt jordbruk har en mycket betungande konkurrensnack- del i förhållande till kollegerna i övriga Europa är riktiga? 0664751846104 N 2010-01-01 00:00:00 203425 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0967/#anf18