2348855 GL0967 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:67 Fredagen den 13 februari 1997/98 67 1998-02-13 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:131 om ung- domar i gles- och landsbygd interpellationsdebatt 53A3E922-75C6-462B-86DB-53E77B2AC161 11 MARIE WILÉN (c) c Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag är inte helt nöjd med svaret, och det gäller särskilt åtgär- der för att unga kvinnor skall vilja bo kvar eller bosät- ta sig i gles- och landsbygd. Fru talman! Centerpartiet anser att hela Sverige skall leva. Det var en mängd debatter i går på detta tema. Det är viktigt därför att människor och bygder i alla delar av vårt land har mycket att bidra med för att utveckla hela landet. Centerpartiet ser därför med stor oro på den befolkningsutveckling som nu sker i gles- och landsbygd. Människorna blir färre och också något äldre. Kvinnounderskottet är betydande, särskilt i de glesast befolkade bygderna. Statsrådet beskriver i svaret hur befolkningsut- vecklingen förändras men ger inte några konkreta svar på vad regeringen skall göra. Jag har förståelse för konkretionen, men jag hoppas att den blir mycket tydligare i den regionalpolitiska propositionen. Förra årets födelseunderskott inger extra oro, och man kan säga att det drabbar svaga bygder dubbelt, eftersom de redan i dag har få unga kvinnor. I Glesbygdsverkets skrift Förnyelsens landskap, som jag antar att statsrådet känner väl till, skriver man: Kvinnounderskottet är betydligt mer utbrett i om- råden utanför tätorter än obalanserna i åldersstruktu- ren. T.o.m. stora delar av den tätortsnära landsbygden lider av ett påtagligt underskott av kvinnor i fertil ålder. Det är endast i landsbygden runt storstäderna och i några få andra områden som det råder en balans mellan antalet kvinnor och män. Studier om flyttmotiv och värderingar pekar emellertid på att många kvin- nor skulle föredra att bo i gles- och landsbygd om bl.a. könsrollsmönster och tillgänglighet till utveck- lande arbeten och till service och omsorg vore annor- lunda. Statsrådet säger att befolkningsutvecklingen moti- verar en kraftfull, långsiktig och tillväxtfrämjande politik som bl.a. sätter utbildningssatsningar och unga kvinnors situation i fokus. Jag tolkar detta välvilligt. Färdriktningen verkar rätt, men det konkreta innehål- let saknas. Eftersom jag har fått interpellationssvaret av nä- ringsministern i stället för av ungdomsministern vill jag något utförligare ta upp kvinnors företagande. Centerpartiet anser att man skall satsa på kvinnors företagande. Det arbetet inleddes av den förra rege- ringen med Börje Hörnlund i spetsen. Pengar anslogs till kvinnliga affärsrådgivare, kvinnliga resurscentrum, kvinnolån och starta-eget- bidrag. Den nuvarande regeringen har fortsatt detta arbete med bl.a. förlängt starta-eget-bidrag för kvin- nor. Resultaten låter inte vänta på sig. Av de företag som startas årligen ägs nu drygt 25 % av kvinnor. Det är en ökning, och ökningen bedöms fortsätta. I ett TT- meddelande i går talas det om språng för kvinnligt företagande. Jag tycker att det är viktigt att fler kvin- nor är beredda att starta eget företag. Det har funnits en diskussion om att det inte skulle vara så. Jag skulle vilja veta om regeringen är beredd att satsa mer på de resurscentrum för kvinnor som ny byggs upp och håller på att utvecklas på central, regi- onal och lokal nivå. När det gäller det nationella cent- rumet vill jag veta om regeringen kommer att perma- nenta det och ge det en mer fristående roll i förhållan- de till NUTEK. Jag vill också fråga om regeringen är beredd att undersöka behovet av att göra särskilda företagssatsningar för unga kvinnor. 0539980182314 N 2010-01-01 00:00:00 203418 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0967/#anf11