2348854 GL0966 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:66 Torsdagen den 12 februari 1997/98 66 1998-02-12 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:136 om regional näringspolitik interpellationsdebatt EE2B907F-59BF-4F0E-B3BE-3882354AA110 174 Näringsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) s Herr talman! Kjell Ericsson har ställt åtta frågor till mig med anknytning till regeringens regionala näringspolitik. Jag vill först erinra om att regeringen avser att un- der våren lägga fram en proposition som kommer att behandla frågor om den regionalt inriktade närings- politiken. Beredningen av den propositionen pågår för närvarande i Regeringskansliet. Det är därför för tidigt att nu gå in i detalj på vilka olika åtgärder som kan komma att föreslås. Regeringens ambition är att regionerna skall få ett större inflytande än i dag när det gäller hur de näringspolitiska insatserna skall utformas i praktiken. Kjell Ericsson tar först upp frågan om ökade insat- ser för riskkapital, bl.a. medel till ALMI:s finansie- ringsverksamhet och s.k. lokala börser. Av ALMI:s kapital för utlåning på ca 4 miljarder kronor är redan ca 3 miljarder kronor utlånade till olika kategorier av små och medelstora företag. Som jag sade här i kammaren den 21 januari anser jag att ALMI aktivt bör använda sina möjligheter att teckna garantier för banklån, förutsatt att efterfrågan finns bland småföretagen. Det innebär i så fall att ytterliga- re ca 4 miljarder kronor på sikt kan komma att tillfö- ras småföretagssektorn i form av lån med hög risk. Jag håller med Kjell Ericsson om behovet av mö- tesplatser där tillväxtföretag kan möta privata och institutionella investerare. NUTEK har nyligen på regeringens uppdrag bl.a. kartlagt sådana mark- nadsaktörer som medverkat vid handel med småföre- tagsaktier. NUTEK anser inte att det finns behov av lokala börser utan att handeln med aktier bör bedrivas på nationell nivå och med stor spridning och omfatt- ning vid auktoriserade marknadsplatser. Dessa aktörer kan också komma att bedriva viss regional verksam- het. NUTEK avser att lämna stöd till några sådan aktörer för att bl.a. minska småföretagens avgifter. För det andra tar Kjell Ericsson upp frågan om teknikbrostiftelserna i större omfattning kan vara med och finansiera utvecklingsprojekt vid de små och medelstora högskolorna. Dessa stiftelser fattar sina beslut självständigt, och regeringen kan inte styra verksamheten. Det finns dock inga formella hinder för att stiftelserna går utanför de orter där de är lokalise- rade. Jag finner det tvärtom naturligt att så sker, efter- som verksamheten till väsentlig del skall vara fokuse- rad på kompetensområden och inte avgränsas geogra- fiskt. I sin tredje fråga efterlyser Kjell Ericsson fler satsningar av Industrifonden för att förstärka regiona- la riskkapitalbolag. Industrifonden äger i dag helt eller delvis Malmöhus Invest AB, Bergslagsinvest AB, Arbustum AB i Arboga och Emano AB i Norr- land. Jag ser positivt på att Industrifonden gör fortsat- ta insatser för att säkra tillgången på riskkapital i olika regioner. Fonden avser att göra fler direkta investe- ringar i småföretag och kanske bli delägare i fler riskkapitalbolag. Det är dock fonden själv som be- stämmer takten och omfattningen när det gäller nya sådana satsningar. Låt mig också erinra om att den sjätte AP-fonden har investerat i riskkapitalbolag i bl.a. Jämtlands och Kalmar län. För det fjärde undrar Kjell Ericsson om regeringen är beredd att medverka till ytterligare kompetenshöj- ningar för att tillgodose de individuella företagens behov. Inom arbetsmarknads-, utbildnings- och nä- ringspolitiken pågår verksamheter som syftar till att höja kompetensen hos bl.a. företagare och anställda. De kan i många fall specialanpassas till företagens och regionernas behov. Projektet kunskapslyftet syftar till vidareutbildning av en bred krets vuxna människor som med bättre kompetens kan medverka till ökad tillväxt och lägre arbetslöshet. Kjell Ericssons femte fråga avser möjligheten att förmedla kunskaper från de regional högskolorna till skilda orter i länen, exempelvis genom att skapa nya kontaktpunkter och nätverk. Jag anser att man i första hand bör bygga på befintliga organisationer och strukturer. Det är fullt möjligt för t.ex. de regionala ALMI-bolagen att förmedla forskningsrön och kun- skaper till flera orter i de olika länen. Det är vidare önskvärt att människor ute i landet i betydligt större utsträckning skall kunna studera på distans vid hög- skolorna. De tekniska möjligheterna för sådan s.k. interaktiv distansundervisning bör ha förbättrats i takt med den allmänna tekniska standardhöjningen. Det är rimligt att högskolor och andra organisationer i regio- nerna själva tar initiativ till en sådan utveckling. För det sjätte har Kjell Ericsson frågat om antalet industriella utvecklingscentrum kan komma att utök- as. Regeringen har lagt fast riktlinjer för stöd till en viss typ av sådana utvecklingscentrum och anvisat medel för statlig finansiering av vissa funktioner hos dessa centrum som har bildats på lokalt och regionalt initiativ. Verksamheten utgör exempel på en god samverkan mellan näringspolitiska organ på lokal, regional och central nivå. Jag ser positivt på att in- dustriella utvecklingscentrum av liknande typ bildas även på andra platser i landet, kanske även med en annan inriktning än verkstadsindustri. Frågan om staten kan medverka vid finansiering av fler centrum hänger samman med bl.a. det framtida statsfinansiella läget. Det är naturligt att de olika utvecklingscentru- men samverkar med ALMI-bolagen, som också har möjlighet att gå in som delägare i verksamheten. För det sjunde påpekar Kjell Ericsson att kompli- cerade regelverk ofta hindrar småföretagen att finna bra lösningar på sina problem. Han föreslår att rege- ringen bedriver försök med friare beslutsformer inom några områden. Regeringens småföretagardelegation har i uppgift att föreslå bl.a. administrativa förenk- lingar för företagen. Delegationen lämnade i decem- ber en rad förslag som nu bereds i Regeringskansliet. Som jag nyss nämnde avser regeringen att i proposi- tionen om regional näringspolitik lägga fram vissa förslag om ökat inflytande för regionerna när det gäller utformningen av näringspolitiska insatser. Kjell Ericsson påpekar slutligen vikten av resur- stillskott för infrastrukturella åtgärder, inte minst i regioner som har drabbats av befolkningsminskning. Jag håller med om att sådana investeringar behöver utökas i många län. 0959236354417 N 2010-01-01 00:00:00 203399 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0966/#anf174