<anforande>
<dok_hangar_id>2348854</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0966</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:66 Torsdagen den 12 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>66</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:101 om om privatisering</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>2DF5238A-411E-414C-A517-FA01E3E5C1FE</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>Socialminister MARGOT WALLSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Mot bakgrund av den upphandling
som sker av vissa vård- och omsorgstjänster i privat
regi och där lagen om offentlig upphandling tillämpas
har Lars Stjernkvist frågat mig om det går att finna en
lösning som gör det möjligt att förena kravet på
mångfald i vårdproduktionen med kravet på öppenhet
och demokratisk insyn.
Jag vill börja med att säga att vi är helt ense om
hälso- och sjukvårdens fundament; en demokratiskt
styrd vård, solidarisk finansiering och att vården och
omsorgen skall ges efter behov. Vi välkomnar också
båda alternativ till den traditionella driften i offentlig
regi, då detta kan ge ökad effektivitet inom hälso- och
sjukvården. Även för patienterna har de alternativa
driftformerna medfört positiva effekter, bl.a. en ökad
tillgänglighet till vård och omsorg och ett bättre be-
mötande.
Jag vill också säga att jag har förståelse för den
problematik som Lars Stjernkvist tar upp. Jag tror
dock att dagens system med solidariskt finansierad
och fördelad verksamhet går att kombinera med en
mångfald när det gäller produktion av vård och om-
sorg. Det finns emellertid brister på en del områden
som vi bör arbeta vidare med för att försäkra oss om
att vi har en korrekt upphandling av privata vårdgiva-
re och att vården speglar befolkningens värderingar
och behov.
För det första måste vi politiker vara lyhörda för
befolkningens behov och preferenser. En demokra-
tiskt styrd vård förutsätter att sjukvårdshuvudmännen
tar reda på vad befolkningen vill ha och vilken vård
och omsorg som de tycker är bäst. Det måste också
finnas ett samspel mellan politiker och de olika pro-
fessionerna för att ta till vara professionernas kunnan-
de i beslutsprocessen.
För det andra måste det finans en tillfredsställande
beställarkompetens. Detta är en förutsättning för att
befolkningen skall erbjudas en god service oavsett
driftsform. Vid val av vårdgivare bör verksamhetens
inriktning, tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffek-
tivitet vara styrande. Det innebär inte att kortsiktiga
ekonomiska hänsynstaganden skall prägla upphand-
lingarna av vårdproducenterna. Tvärtom, beställaren
måste lägga stor vikt vid att ange vilka faktorer som
tillmäts betydelse och om möjligt också redovisa
angelägenhetsgrad i förfrågningsunderlaget. Detta
kommer sedan att ligga till grund i urvalsprocessen.
Vidare skall den som upphandlar, enligt lagen om
offentlig upphandling, dokumentera de skäl på vilka
ett anbud antagits och vad som i övrigt förekommit av
betydelse vid anbudsprövningen. Något hinder för
utomstående att ta del av detta dokument föreligger
inte. Därmed finns det möjlighet till en demokratisk
insyn i beslutsprocessen.
Det finns alltid utrymme för förbättringar när det
gäller beställarkompetensen inom kommuner och
landsting. Samtidigt vill jag understryka att kommu-
nerna och landstingen är på god väg att bygga upp
den här kompetensen, eftersom det även ligger i deras
egna intresse att höja denna kompetens, och jag tror
därför att vi med tillförsikt kan följa utvecklingen på
detta område.
Om politikerna är lyhörda för befolkningens be-
hov och preferenser och om det finns en bra beställar-
kompetens bör vi således kunna uppnå en urvalspro-
cess som inte bara tar hänsyn till kostnader utan också
till tillgänglighet och kvalitet. När det gäller huruvida
hälso- och sjukvårdstjänster skall upphandlas enligt
lagen om offentlig upphandling (LOU) eller ej vill jag
erinra om att regeringen vid regeringssammanträdet
den 8 januari 1998 beslutade att tillsätta en särskild
utredare för att analysera detta. Utredaren skall redo-
visa sitt uppdrag till regeringen senast den 15 mars
1999.
Förutom det jag nyss nämnt finns det ytterligare
samhällsinsatser som måste fungera för att garantera
att befolkningen ges möjlighet till insyn och bedöm-
ning av den vård som produceras, nämligen ett funge-
rande uppföljningssystem och en väl utbyggd tillsyn
av verksamheten. En hel del arbete återstår med att
utveckla bra uppföljnings- och utvärderingssystem.
Här är det viktigt att arbetet intensifieras. När det
gäller tillsynen av den verksamhet som bedrivs inom
hälso- och sjukvården vill jag peka på att Socialsty-
relsen numera också har ett tillsynsansvar över privat
producerad hälso- och sjukvård.
Enligt min mening går det således att förena en
solidariskt finansierad och fördelad vård och omsorg
med mångfald i produktionen. När det gäller frågan
om ifall lagen om offentlig upphandling bör tillämpas
vid upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster eller
ej kommer detta att behandlas av den utredning som
regeringen nyligen beslutat tillsätta gällande detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0740457070816</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203226</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0966/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
