2348853 GL0965 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:65 Onsdagen den 11 februari 1997/98 65 1998-02-11 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt 8026344D-E33B-4C70-AECE-61BD3D81C1F2 65 BENGT HURTIG (v) v Fru talman! Erfarenheten har lärt oss att i den typ av öppen, oreglerad marknadsekonomi som nu ut- vecklas över hela världen får vi inte bara tillväxt utan oundvikligen också fördjupade klassklyftor och regi- onala klyftor. Hela regioner slås ut, vilket leder till folkomflyttningar och krav på regionalpolitik och strukturpolitik. I värsta fall leder det också till etniska konflikter. Andelen fattiga är större än någonsin i världen och klyftorna fördjupas. Den rikaste femtedelen av jor- dens befolkning har ungefär 80 % av världens in- komster, medan den fattigaste femtedelen förfogar över ungefär 1 % av inkomsterna. Jag och Vänster- partiet menar att på lång sikt är detta ett av de större hoten mot den globala säkerheten. En grundförutsättning för att de som håller på att slås ut och bli underordnade i denna process är rätten att organisera sig fackligt och politiskt. En annan förutsättning är givetvis yttrande- och tryckfrihet, strejkrätt, demonstrationsrätt, rätt att delta i allmänna val osv. Vi vet att bristen på dessa grundläggande mänskliga och politiska rättigheter är omfattande i många länder. De demokratiska institutionerna måste försvaras och stärkas. Folkvalda parlament måste skaffa sig verklig makt över samhällsutvecklingen. Vi är numera i alla partier överens om att folkstyret för- utsätter mänskliga rättigheter och respekt för dessa rättigheter. Jag tycker att många anföranden här i dag och det praktiska samarbete som vi har haft i riksdagen mel- lan alla partier de senaste åren är bra när det gäller mr-området. Från höger till vänster kan vi resa krav på regimer i andra länder och kräva respekt för mänskliga rättigheter. Ett land som särskilt bekymrar oss är det som Marianne Andersson var inne på nyss, nämligen Tur- kiet. Utrikesministern sade i sitt anförande att hon förväntar sig förbättringar vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och minoritetsskydd. Det är givetvis bra med förbättringar, men villkoret för medlemskap måste ändå vara att man fullt ut re- spekterar politikområdena mänskliga rättigheter, demokrati och minoritetsskydd. Det kan inte finnas några kompromisser för Turkiet eller för något av medlemsländerna. Jag skall ta ett exempel som blixtbelyser de poli- tiska villkoren i Turkiet. I början av november 1996 inträffade en svår bilolycka, som har kommit att spela en stor roll i den inrikespolitiska debatten. I bilen satt en ledande parlamentsledamot som tillhörde Tansu Çillers parti, en inrikesministern närstående man som var rektor för Istanbuls polisskola, en känd av Inter- pol efterlyst mördare och en skönhetsdrottning. Stat- liga utredningar har nu visat att det förekommit omfat- tande samarbete mellan politiker, polis och maffia, som många tidigare påstått var en verklighet. Nu har en statlig utredning i Turkiet visat att detta också sker. I går fick vi meddelande om att en del av de här människorna kommer att ställas inför rätta. Utrikesministerns anförande präglades för övrigt av ett, tycker jag, tämligen EU-centrerat synsätt. När det gäller formuleringarna om EMI speglades varken opinionen i Sverige eller i övriga Europa. I måndags publicerade Financial Times ett upprop från 155 eko- nomiprofessorer i Tyskland, som reste ett krav på att övergången till det tredje steget i EMU-processen, dvs. valutaunionen, skulle skjutas upp, åtminstone några år. Sju av professorerna är ekonomiska rådgiva- re till den tyska regeringen. Jag skulle vilja veta hur det svenska regeringspar- tiet ser på dessa krav. Kraven tycks ju ligga ganska nära den svenska hållningen, att inte ta ställning nu. Ett uppskov med valutaunionen skulle kunna öppna möjligheter att omförhandla hela upplägget, så att valutaunionen blev mer en möjlighet och inte ett hin- der i kampen mot arbetslösheten. Den tyska författningsdomstolen har ännu inte avgjort frågan om ett tyskt deltagande i valutaunionen är förenligt med grundlagen. Också denna process kan ju leda till att Tysklands deltagande kommer att för- senas. Jag tror att den djupare analys av EMU som de tyska professorerna efterlyser och den oro de känner delas av många bland allmänheten i Europa. Ett brittiskt opinionsinstitut har genomfört en un- dersökning om hur Europamedborgarna ser på valu- taunionen. Det visade sig att bara 9 % av opinionen anser att detta är en prioriterad fråga. Förtroendet för unionens verksamhet är enligt opinionsinstitutets rapport också sjunkande därför att de tillfrågade anser att man inte ägnar sig åt de väsentliga frågorna, och bland de väsentligaste frågorna anses ju naturligtvis kampen mot arbetslösheten vara. 0936271144504 N 2010-01-01 00:00:00 203182 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0965/#anf65