<anforande>
<dok_hangar_id>2348853</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0965</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:65 Onsdagen den 11 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>65</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utrikespolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>utrikespolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3A3967D8-720D-4958-9A56-F8801BD9AD52</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>VIOLA FURUBJELKE (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Varje land har enligt folkrätten en
skyldighet att ta tillbaka sina flyktingar om förutsätt-
ningarna är sådana att fred råder, en fredsuppgörelse
finns och en regering finns i landet. Vi arbetar natur-
ligtvis med de här regeringarna, för att de skall säkra
flyktingarnas liv när dessa kommer tillbaka. Vi vet att
det inte alltid blir fallet.
Jag anser att det i flyktingfrågor är omöjligt att
uttala sig generellt. Det är omöjligt att, som Eva Goës
gjorde i sitt inledningsanförande, säga att en hel grupp
människor skall få stanna. Varje ärende kräver en
enskild bedömning. Jag menar att vi har en generös
flyktingpolitik, även om misstag naturligtvis också
görs inom den ramen.
</anforandetext>
<intressent_id>0567603564903</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203152</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0965/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
