2348853 GL0965 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:65 Onsdagen den 11 februari 1997/98 65 1998-02-11 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt E5EDC7BD-21D2-466D-8830-545C544328DA 22 INGER KOCH (m) m Herr talman! Afrika är en kontinent i förvandling. Demokratin har på allvar fått inte bara fotfäste utan också spridning i Afrika. Mer än 30 länder i Afrika har haft sina första demokratiska val, och i södra Afrika är demokratier vanligare än diktaturer. Även om situationen i flera av de nya demokrati- erna är bräcklig, har betydande framsteg gjorts jäm- fört med hur situationen var bara för några år sedan. En viktigt uppgift mot bakgrund av utvecklingen efter förtrycket, som i vissa fall utmynnat i folkmord, är att etablera normer för hur försoning kan åstadkommas. Gemensamt accepterade former för att utkräva ansvar kan även få preventiva konsekvenser med tanke på många afrikanska konflikters nya karaktär. FN:s generalsekreterare Kofi Annan har vid flera tillfällen understrukit det avgörande sambandet mel- lan mänskliga rättigheter och fredens upprätthållande och att full respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för verklig och varaktig ekonomisk och social utveckling. Därför är det en viktig uppgift för Sverige, som vi moderater länge hävdat, att få fler länder att inse att det är inom ett demokratiskt styres- skick som medborgarna har de bästa möjligheterna att forma ett samhälle som värnar om rättsstaten och där yttrandefrihet, politisk pluralism och flerpartisystem kan utvecklas. De ekonomiska problemen i Afrika är enorma. Enligt FN:s beräkningar finns 33 av världens 48 fatti- gaste länder i Afrika. Av Afrikas ca 650 miljoner invånare lever en tredjedel i fattigdom. Men Afrika visar tecken på ekonomiskt tillfrisknande. De utländ- ska investeringarna har fördubblats på tio år. Fram till sekelskiftet kan de 52 ländernas genomsnittliga till- växt enligt Världsbankens beräkningar ligga på över 4 % per år. Herr talman! I framför allt södra Afrika är situa- tionen nu gynnsam för en framväxt och stabilisering av demokratin och därmed också för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Inom SADC-samarbetet kommer det ekonomiska samarbetet att få allt större betydelse. Sydafrikas frihandelsavtal med EU och den kommande anslutningen till Lomékonventionen bör kunna ge ett värdefullt stöd till den ekonomiska ut- vecklingen i hela regionen, även om villkoren kunnat vara mer generösa från EU:s sida. Men en förutsättning för en fortsatt positiv eko- nomisk utveckling i denna del av Afrika är att respek- ten för mänskliga rättigheter och demokrati blir bestå- ende. Det är därför viktigt att bygga upp strukturer som bidrar till och kontrollerar att utvecklingen går i rätt riktning. Den demokratiska tillbakagången och bristen på mänskliga rättigheter inför, under och efter valen i Zambia visar på nödvändigheten av ett sådant samarbete. En möjlighet som vi moderater har föreslagit är att ge SADC-samarbetet fastare strukturer när det gäller att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter och demokrati i de tolv länder som är medlemmar. Det finns ett framväxande parlamentariskt samarbete inom organisationens ram som gör detta möjligt. Europarådets konventioner och mekanismer skulle kunna vara förebilder. Hur ser regeringen på detta? Vi anser att Sverige, i dialogen med länderna i södra Afrika, skall betona vikten av att det skapas sådana regionala strukturer för mänskliga rättigheter och demokrati. Även inom EU-samarbetet bör Sveri- ge betona hur viktigt det är för en positiv utveckling. Fru talman! Jag har valt att visa på en möjlig po- sitiv utveckling för en del av Afrika. Massmedierna förmedlar ofta en annan bild från andra delar av Afri- ka. Inbördeskriget i Sudan har pågått i 14 år utan att omvärlden har brytt sig särskilt mycket om att mer än 130 000 människor mist livet och att mer än 300 000 människor har tvingats fly. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter ger anledning till stor oro. De upprepade gränstvisterna med flera av grannländerna kan snabbt utvecklas till en regional konflikt. Det finns också fortfarande en stor risk att konflikten kring de stora sjöarna i centrala Afrika, som redan förorsakat så svåra lidanden för befolkningen i de omgivande länderna och skapat så stora flyktingtra- gedier, skall utökas med ytterligare näraliggande länder. Ett stort ansvar vilar på FN att försöka lösa dessa konflikter innan ett större krig med många inblandade stater utbryter. Sverige måste genom sin plats i säker- hetsrådet med kraft agera för ett snabbt ingripande, även om det är svårt, som utrikesministern uttryckte det nyss i debatten här. Fru talman! Till sist vill jag visa på att en av Afri- kas konflikter ändå nu är på väg att lösas på ett posi- tivt sätt med FN:s hjälp. Redan 1988 antog FN en fredsplan för att lösa konflikten i Västsahara mellan Marocko och Polisario. Men planen har varit svår att förverkliga. I höstas lyckades emellertid generalsekre- terarens personlige representant med stöd av säker- hetsrådet att genom samtal mellan parterna i konflik- ten få till stånd en uppgörelse som gjorde det möjligt att genomföra FN:s fredsplan. I november förra året presenterade FN:s generalsekreterare en detaljerad tids- och resursplan för genomförandet. En folkom- röstning om Västsaharas framtid är planerad att hållas den 7 december i år. Att konflikten på detta sätt kunde lösas på fredlig väg är glädjande och en framgång både för parterna och för hela FN-systemet. 0327449447106 N 2010-01-01 00:00:00 203139 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0965/#anf22