<anforande>
<dok_hangar_id>2348853</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0965</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:65 Onsdagen den 11 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>65</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utrikespolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>utrikespolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C36F0D55-4A66-4369-9D02-31001B6A3A08</anforande_id>
<anforande_nummer>15</anforande_nummer>
<talare>Utrikesminister LENA HJELM- WALLÉN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Göran Lennmarker gör sig skyldig
till en grov historieförfalskning. De förslag som mo-
deraterna ställer sig bakom vad gäller utvidgningen
var sådant som gjorde Lettland och Litauen besvikna
och upprörda. Efter det att Danmark och Sverige
mycket aktivt arbetat för en bättre lösning kom man
till ett resultat som gjorde Lettland och Litauen nöjda.
Jag tror att de är mycket bättre sanningssägare i detta
än Göran Lennmarker, som mest drivs av sitt dåliga
samvete.
EMU har varit uppe till diskussion här. Det vikti-
gaste är att vi har en negativ EU-opinion, och man
måste lyssna till den och förstå den. Vi skall inte ta
ställning till EMU i oträngt mål. Vi kan vänta. Där-
emot skall vi naturligtvis inte sätta snubbeltråd för
detta projekt, utan Sverige kommer att arbeta med
EMU-frågorna på ett konstruktivt sätt inom EU. Vi
har alltså inte tagit ställning till EMU för svensk del
genom att vi arbetar konstruktivt med frågan inom
EU.
K-G Biörsmark frågade mig specifikt om den rap-
port som Ingvar Carlsson varit med om att utarbeta.
Självfallet tycker jag att det finns anledning att ut-
trycka stor uppskattning för den rapporten och det
arbetet. Jag skulle önska att FN kunde få ett mandat
för att mer aktivt kunna gå in också i interna konflik-
ter. Men vi är inte där än - det är långt dit.
Algeriet är ett typiskt exempel på detta i nutid, på
hur många länder tvekar att över huvud taget göra
uttalanden, eftersom man ser det som att det rör en
intern konflikt. Jag menar att vi skall vara mer frimo-
diga, och det har jag också varit i fallet Algeriet.
Vi skall föra en debatt om säkerhetspolitiken, men
det skall inte vara en villkorad debatt som måste leda
till Natomedlemskap. Men dessvärre är det så som
några här driver denna fråga. Jag vill att vi skall se till
dynamiken och möjligheterna att i dag bygga upp mer
av gemensam säkerhet i Europa. Det är det nya och
fräscha. "Den hårda kärnan i Nato" är något mycket
mer gammalmodigt, och det nya, fräscha kräver alltså
inte att vi gör någon förändring av vår alliansfrihet.
För moderaterna tycks det hela tiden handla om att
säkerhet är samma sak som militära resurser. De
glömmer att vi i dag bygger säkerhet i vardagen och
det civila samarbetets betydelse. I dag när det inte
finns några hot mot Sverige - och det konstaterar
även moderaterna - vill moderaterna att vi skall gå in
i en militärallians. De vill att vi skall ta och ge säker-
hetsgarantier till andra länder, inklusive kärnvapenav-
skräckning. Det finns ingen logik i detta, Göran
Lennmarker. Carl Bildt har myntat uttrycket allians-
löshet, och det är en utomordentligt god beskrivning
av det som blir resultatet av moderaternas vacklan i
den här frågan.
I frågan om Mellanöstern vill jag säga att vi alla
självfallet tar avstånd från hatpropaganda. Det behö-
ver inte ens sägas. Men Ingrid Näslund kan inte an-
klaga mig för att vara obalanserad i denna fråga, om
inte Ingrid Näslund själv har ord för begrepp som
ökad bosättning på ockuperat område. Vad kallar
Ingrid Näslund det för? Vad kallar hon undanträng-
ning av palestinier i Jerusalem?
</anforandetext>
<intressent_id>0439752610809</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203132</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0965/#anf15</protokoll_url_www>
</anforande>
