<anforande>
<dok_hangar_id>2348852</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0964</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:64 Tisdagen den 10 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>64</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:148 om re- geringens trafiköverenskommelse med Stock-</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>83DED101-4197-49DC-876C-E2F6AABED4CD</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! En kort kommentar till Mats Odell.
Numera kan Södra länken kopplas ihop med Värmdö-
leden. På Mats Odells tid slutade den vid Sickla sluss.
Alltid något har åstadkommits - apropå helhets-
problem.
Jag åt bara ärtsoppa - detta som ett första besked.
En del av Södra länken skall finansieras med lån
på någonstans mellan fyra och en halv och fem och en
halv miljarder, och det skall återbetalas när projektet
är klart och det öppnas för trafik. Man räknar med att
det sker år 2004. Exakt hur många miljoner kronor
det blir per år beror på vilken realränta som det
handlar om. Men det kommer naturligtvis att belasta
statsbudgeten år 2004. Det kommer att på samma sätt
som andra åtaganden som vi gör i staten gå in i bud-
getberedningen det år det gäller, dvs. år 2004. Sedan
får det konkurrera med andra projekt. Så är det.
Det är precis samma finansieringslösning som vi
diskuterar vad gäller Botniabanan och som tillämpa-
des när det gällde att bygga Grödingebanan och t.ex.
Banverkets el- och teleanläggningar, E 6:an i Bohus-
län. Det här är inget nytt sätt att finansiera den här
typen av projekt. Jag kan bara säga att Banverkets
räntekostnader uppgår till ca 500 miljoner kronor om
året för den typen av investeringar. Verket har en
skuld till Riksgäldskontoret på ca 7 miljarder. Det här
är ett ganska normalt sätt att finansiera stora projekt.
Minilänken, som var den andra fråga som Andreas
Carlgren tog upp, har naturligtvis diskuterats. Men
faktum är att det är en sämre lösning därför att det ger
större miljömässiga problem. Trafiken skulle komma
att gå väldigt nära den befintliga bostadsbebyggelsen.
Det skulle innebära att intrången och störningarna
skulle bli betydligt större än i nuvarande Södra län-
ken. Det medför också en stor del av barriärer och
andra intrång. Dessutom skulle det innebära en ytter-
ligare försening vad gäller byggstarten på fyra fem år.
Totalt sett skulle det ge betydligt mindre av posi-
tiva effekter än den nuvarande leden. Så säger Andre-
as Carlgren att det här betyder väl ändå att det skall
bli en österled. Ja, det där kan man naturligtvis inte
garantera, men jag kan garantera att den nuvarande
regeringen inte har några som helst planer på att byg-
ga eller finansiera någon österled. Men en annan
majoritet i Stockholmsregionen och regeringen kan
komma på att Österleden är den bästa lösningen. Från
min och den nuvarande regeringens utgångspunkt kan
jag säga att det inte skall bli någon österled.
Jag får återkomma till de övriga frågorna.
</anforandetext>
<intressent_id>0729734540102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>203109</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0964/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
