2348850 GL0962 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:62 Torsdagen den 5 februari 1997/98 62 1998-02-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:107 om åt- gärder mot avlossande av s.k. nyårssmällar interpellationsdebatt FB09753F-D595-4A26-9604-FC177699B04E 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) s Fru talman! Sten Andersson har frågat vilka åtgär- der jag är beredd att föreslå i syfte att minimera okyn- nessmällandet. Jag har förra året besvarat en interpel- lation från Sten Andersson i motsvarande ämne. Min inställning är fortfarande att det inte finns skäl att motverka ett ansvarsfullt användande av pyro- tekniska varor. Jag håller däremot med Sten Anders- son om att det kan finnas skäl att begränsa det s.k. okynnessmällandet. Av mitt interpellationssvar förra året framgår att försäljningen och användningen av pyrotekniska varor är utförligt reglerad genom bestämmelser dels i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, dels i ordningslagen (1993:1617). Bestämmelserna innebär bl.a. att pyrotekniska varor skall godkännas innan de får säljas till allmänheten, att det finns åldersgränser för att inneha eller förvärva sådana varor samt att det krävs tillstånd av polismyndigheten för att använda pyrotekniska varor om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omstän- digheter innebär risk för skada på eller någon beak- tansvärd olägenhet för person eller egendom. Rege- ringen har med stöd av ordningslagen bemyndigat kommunerna att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. En kommun kan således i lokala föreskrifter införa krav på tillstånd för eller förbud mot användningen av smällare och raketer inom ett visst begränsat område eller beträffande varor av visst slag. Som Sten Andersson antyder är det viktigt att de regler som finns också efterlevs. Lagstiftningen måste tillfredsställande reglera användningen av smällare och fyrverkerier. Om det visar sig att så inte är fallet måste lagstiftningen ändras. Frågan är emellertid inte okomplicerad, och den berör flera departement. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har därför bildats för att se över frågan. Det är ännu för tidigt att säga vad det arbetet kommer att resultera i. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 202937 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0962/#anf1