<anforande>
<dok_hangar_id>2348849</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0961</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:61 Onsdagen den 4 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>61</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa familjerättsliga frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FB62CE5F-9921-42BA-8447-9E48EBB83959</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>ANDERS YGEMAN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Precis som det står i utskottsbetän-
kandet har jag stor förståelse för den ilska och den
uppgivenhet som Pia har känt och känner. Jag förstår
också Ann-Kristin Føskers upprördhet. Men livet i sig
är svårt. Det går inte att lagstifta om alla sociala rela-
tioner. Livet har, tyvärr, både stora uppgångar och
stora nedgångar. Allt sådant kan man inte lagstifta
om.
Vi har ansett att det här i första hand handlar om
sociala relationer människor emellan som inte har gett
ett särskilt positivt resultat. Men vi har inte sett, och
kan inte heller se, hur detta lagstiftningsvägen kan
lösas. Därför har vi i utskottet avstyrkt motionen. Jag
får nog göra Ann-Kristin Føsker besviken genom att
säga att vi vidhåller denna vår uppfattning.
</anforandetext>
<intressent_id>0744993950910</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202869</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0961/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
