<anforande>
<dok_hangar_id>2348849</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0961</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:61 Onsdagen den 4 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>61</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Aktuell debatt: Situationen inom polisen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>aktuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F4B4E0B6-AB8F-41EF-9958-1EF3F7480B58</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>ALICE ÅSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Den här debatten kommer sig mycket
av alla de omorganisationer som man har genomfört
inom rättsväsendet och polisen. Vi vet alla att en stor
omorganisation riskerar att skapa effektivitetsförlus-
ter, speciellt när man skall omorganisera en mycket
stor verksamhet som täcker hela landet. Rättsväsendet
är en sådan organisation - både i fråga om polisen
och de övriga områdena. Men det är nödvändigt med
omorganisation även inom rättsväsendet, och det har
varit nödvändigt med en omorganisation inom poli-
sen. Vi måste ha ett polisväsende som är anpassat till
det samhälle som polisen skall verka i.
De effektivitetsförluster som uppstår är givetvis ett
stort problem i landet. Det här är en verksamhet där
varje effektivitetsförlust upplevs väldigt nära inpå
människors liv. Den som ringer och skall anmäla ett
brott där verksamheten inte fungerar, där det är oklara
strukturer och där man har gjort stora förändringar,
upplever givetvis det här som väldigt kränkande. Men
det är också viktigt att vi som politiker vågar ta de
stora stegen för att organisera om i denna verksamhet.
Ett annat av de stora problemen, fru talman, har
varit att vi också har gjort omorganiseringar i övriga
delar av rättsväsendet. Det gäller åklagarväsendet. Vi
har diskuterat domstolsväsendet. Det har skapat stora
problem och en osäkerhet i hela rättssystemet. Detta
har inte underlättat omorganisationen inom polisen.
Men i dag är vi på god väg att få en väl fungerande
närpolisverksamhet.
Det finns dock mycket tydliga problem som vi i
Vänsterpartiet ser, och som det är viktigt att man nu
tar tag i och åtgärdar för att gå vidare och inte bara
fastna i de problem som har skapats. Vi måste få en
tydlig ledningsstruktur. När man är ute och pratar med
poliser ute på fältet i dag så är det mycket oklart vem
det är som beslutar. Vem har ansvaret? Hur ser
chefsstrukturen ut? Var fattas besluten? Där har vi
skapat mycket stor otydlighet. Nu är de viktigt att vi
tar tag i detta och ser till att vi får en ledningsstruktur
och beslutsstruktur inom polisen där vi kan utkräva
ansvar och utveckla den ledning som behövs inom
polisväsendet.
Vi behöver också fler poliser ute på gatorna. Det
tillskott av poliser som nu kommer, kommer att ha en
positiv effekt. Men en av de viktigaste åtgärder som
också bör vidtas är att polisens arbetstid faktiskt
måste anpassas till verksamheten och inte tvärtom
som har varit fallet under mycket lång tid. I de områ-
den, de polisdistrikt, där man har tagit itu med sche-
maläggningen, har man fått en mycket mer effektiv
polis. Man har fått ut fler polismän på gatorna utan att
man har tillfört mer resurser.
Vi måste också ta upp det här med glesbygdspro-
blematiken. Det går inte att bara räkna antalet invåna-
re och antalet brott när man fördelar resurser. Man
bör också ta hänsyn till att det måste finnas en grund-
läggande trygghetsnivå även för folk ute i glesbygden.
Även om brott där inte sker ofta, så hjälper inte det
när den människa som blir utsatt för brott får vänta
flera timmar innan en polis kan komma. Vi måste se
till att vi kan ha en sådan polistäthet ute i glesbygden
att vi kan ge människor en grundläggande trygghet.
Då måste vi också diskutera: Är det mer resurser just
till den biten som behövs? I så fall måste vi vara be-
redda att satsa de pengarna, så att alla människor skall
få uppleva denna trygghet.
Vi i Vänsterpartiet har också lagt fram förslag om
ytterligare medel som vi har velat rikta till att återan-
ställa administrativ personal. Det är också ett sätt att
frigöra poliser och få dem att arbeta med det som vi
anser vara viktigt. Man behöver återanställa administ-
rativ personal. Men man behöver också vidareutbilda
denna personal så att den kan ta över en del av de
uppgifter som i dag ligger på polismän men som inte
nödvändigtvis måste göra det.
Det är viktigt att man får ny, modern teknik. Men
det är också viktigt att inse att den moderna tekniken
inte löser problemen med olösta fall som ligger där
man har en känd gärningsman. Där behöver man inga
datoriseringar. Där behöver man ingen ny teknik. Där
behöver man, konkret, polismän som arbetar med att
utreda detta.
Fru talman! Jag delar också justitieministerns be-
skrivning av den ekonomiska styrning och kontroll
som har funnits inom polisen tidigare. Det är viktigt
att vi i dag inte börjar med att bara tillföra mer resur-
ser. Vi har också en skyldighet att se till att de resur-
ser som finns används på ett effektivt sätt.
Det är också riktigt, som flera har poängterat, att
Eskilstunamodellen har fungerat väldigt bra. Det får
vi inte glömma. Det är en polisverksamhet som i dag
fungerar mycket väl utan ökade resurser inom de
ramar som finns. Det här, fru talman, är möjligt att
genomföra också i resten av landet. Med en tydlig
styrning, med ett stort ansvar, kan man också få ut fler
poliser på gatan. Det är det vår befolkning kräver.
</anforandetext>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202784</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0961/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
