2348849 GL0961 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:61 Onsdagen den 4 februari 1997/98 61 1998-02-04 00:00:00 Vissa familjerättsliga frågor 24ACACF4-12A6-40EE-99A1-4E68DE636FA6 55 MARIETTA DE POURBAIX- LUNDIN (m) m Herr talman! I lagutskottets betänkande 1997/98:10 tas vissa familjerättsliga frågor upp. I betänkandet behandlas ett tjugotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1996 och 1997. Jag tänker här bara beröra talerätten vid hävande av fa- derskap och återinförande av arvsrätt för kusiner. Jag tänker börja med talerätten vid hävande av fa- derskap. Detta är, minst sagt, en ganska komplicerad fråga. Jag skall försöka förklara så tydligt och samti- digt så kortfattat som möjligt var problemen och oklarheterna finns. Sedan 1969 ärver även barn som fötts utanför äk- tenskapet sin pappa. Vi kan nog alla, tror jag, förestäl- la oss änkans och de andra arvingarnas förvåning när det efter en makes död plötsligt dyker upp ett eller flera för dem okända barn med vilka de skall dela arvet. Änkan har små möjligheter att föra talan för att häva faderskapet om det råder tvivel om att dessa barn är barn till den avlidne maken. Utskottets ordfö- rande Agne Hansson har beskrivit detta ganska or- dentligt i sitt inlägg. Det finns i princip tre möjligheter att fastställa el- ler anta ett faderskap. När ett barn föds inom äkten- skapet finns det något som heter faderskapspresum- tion: Man bara antar att maken är pappa till barnet. Här kan i vissa fall änkan och arvingarna väcka talan vid domstol, dock med vissa tidsfrister. När ett barn föds utan att föräldrarna är gifta med varandra fast- ställs faderskapet genom en faderskapsbekräftelse. I dessa fall är det oklart vem som äger rätt att föra talan om ogiltigförklarande av faderskapet. Om faderskapet fastställts genom en dom som vunnit laga kraft är faderskapet definitivt avgjort. En prövning kan bara ske om Högsta domstolen beviljar resning, och några regler om vem som är behörig att söka resning finns inte. Herr talman! Så rörig och oklar är bilden, och så olika behandlas arvingars talerätt vid hävande av faderskap. Utvecklingen har ju gått framåt, och förfi- nade tekniska metoder att fastställa faderskapet finns i dag. Vi moderater anser att både änkan och den av- lidnes barn skulle vinna ökad rättssäkerhet om ett antal av de oklarheter och olikheter som jag beskrivit förutsättningslöst utreds. Naturligtvis skall utgångs- punkten vara barns bästa. Moderaternas uppfattning delas av fyra andra par- tier: Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Utskottsmajoriteten, bestående av Soci- aldemokraterna och Vänsterpartiet, tycker jag ligger mycket nära ett bifall, men som så många gånger annars vågar man inte ta steget fullt ut. Man skriver i stället: "Om det i framtiden skulle visa sig att nuva- rande regler leder till otillfredsställande resultat utgår utskottet från att regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med förslag i ämnet." Som representant för reservanterna anser jag att det inte är fråga om "i framtiden". Problemet finns här och nu redan i dag, så varför säga nej till detta? Herr talman! Jag tänker nu övergå till återinföran- de av arvsrätt för kusiner. Det är nästan exakt ett år sedan vi diskuterade den frågan här i kammaren, även då med anledning av en motion från Moderaterna. Sedan dess har vi fått ganska många telefonsamtal som visat att många har varit positiva till att vi har tagit upp frågan. Det har visat sig att väldigt många människor tror att kusiner har arvsrätt, och därför skriver man inte testamente. Vidare har många som hört av sig till oss tagit upp att de tycker att det är svårt att föra en diskussion med Kammarkollegiet. Det är de som har hand om pengar- na när det inte finns någon arvinge. Det är de som förvaltar Allmänna arvsfonden. Då skall man föra en diskussion med dem om att man kanske skall få ärva ändå. Det tycker folk känns väldigt jobbigt. För oss moderater är familjen och släkten den viktigaste beståndsdelen i ett samhälle. Vi vill natur- ligtvis också på olika sätt stärka familjens ställning. Ett sätt är att låta kusiner ärva. Det går faktiskt inte heller att bortse från den privatekonomiska betydelse ett arv har i dag. Ett av skälen till att avskaffa arvsrätten för kusiner 1928 var risken för uppsplittring av jordbruksfastighe- ter och andra produktionsenheter i många små enhe- ter. Detta ansågs ej vara bra ur nationalekonomisk synpunkt. Herr talman! Detta gäller inte i dag, 1998. Det finns alltså många skäl för att återinföra arvs- rätt för kusiner. Förutom dem jag redan har nämnt kan faktiskt svåra olyckor utplåna en hel familj på en enda sekund. Av förståeliga skäl finns inget testamente. Man kan också säga att arv som i dag tillfaller All- männa arvsfonden kan användas till ändamål som skulle ha varit helt främmande för den avlidne. Vidare har vi i Sverige många människor från andra länder, där synen på familjens betydelse och släkten som socialt och ekonomiskt skyddsnät är stark. Vi vill att frågan om utvidgad arvsrätt skall tas upp i den pågående översynen av ärvdabalken. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 9, och naturligtvis står vi även bakom reservation nr 8 och kommer att stödja den vid en votering. 0125165702713 N 2010-01-01 00:00:00 202833 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0961/#anf55