2348849 GL0961 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:61 Onsdagen den 4 februari 1997/98 61 1998-02-04 00:00:00 Aktuell debatt: Situationen inom polisen aktuell debatt 256357E4-A87A-46BD-81EC-FE97C5753066 2 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) s Fru talman! Polisfrågorna har ställts i fokus under den senaste tiden. Det är inte så konstigt. Polisen är en av samhällets viktigaste funktioner. En rationell och effektiv polisverksamhet är av avgörande bety- delse för ett stabilt rättsväsende som allmänheten kan känna förtroende för. Detta ger oss rätten och skyl- digheten att ställa särskilt höga krav på polisens verk- samhet. För att polisen skall kunna leva upp till dessa krav är den just nu inne i ett omfattande reformarbete - ett reformarbete som innebär stora påfrestningar. Det råder det ingen tvekan om. Men polisen har tagit sig an uppgiften med stort allvar, och den är nu på rätt väg. Det omfattande arbete som har lagts ned av alla kunniga, ambitiösa och lojala män och kvinnor inom polisen börjar ge resultat. Bakgrunden till reformarbetet är dels ett under lång tid försämrat resultat, som bl.a. Ingbritt Irham- mar här pekar på, dels att brottsligheten förändrats och polisverksamheten behövt anpassas efter verklig- heten. Nya typer av brottslighet har vuxit fram, som gränsöverskridande organiserad brottslighet, rasistisk brottslighet och mc-relaterad brottslighet, för att näm- na några exempel. Alltfler människor upplever vardagsbrottsligheten som ett stort problem. Det är en tydlig trend även internationellt att traditionellt reaktivt polisarbete inte klarar av att möta denna nya verklighet. Därför har polisarbetet tvingats söka nya vägar. Det har varit nödvändigt att finna en ny polisroll. I stället för att vänta på och enbart reagera på hän- delser som redan inträffat skall polisen arbeta pro- blemorienterat eller proaktivt, dvs. kartlägga och analysera var polisens resurser gör störst nytta, så att insatserna kan göras där de behövs. I det ligger också att man så långt som möjligt skall sträva efter att förebygga brott. Låt mig i detta sammanhang påpeka att riksdagen i stor enighet fastslagit att utvecklingen inom polisen skall ske enligt två huvudlinjer. Den ena är närpoli- sverksamheten, och den andra är den kvalificerade kriminalpolisverksamheten. Om detta råder ingen oenighet. För effektiviteten i arbetet inom dessa två huvudlinjer har tillämpningen av det problemoriente- rade arbetssättet stor betydelse. På det lokala planet är närpolisen spjutspetsen för det problemorienterade arbetssättet. Närpolisen arbe- tar nära och i samverkan med de människor den har att värna om. På så sätt läggs grunden för ett fram- gångsrikt brottsförebyggande arbete. Närpolisverksamheten skall utgöra basen för poli- sarbetet. Ända dit har vi ännu inte nått. Att i grunden ändra polisrollen är en tidskrävande process. Redan nu finns det dock många goda exempel på framgångsrikt närpolisarbete. En del sådana beskrivs av landshövding Ulf Adelsohn i en tidningsartikel i förra veckan. Han konstaterar där att närpolisrefor- men röner stor uppskattning bland såväl kommunal- politiker i Stockholms län som vid de flesta av länets 59 närpolisområden. Det kan också konstateras att andelen närpoliser av det totala antalet poliser har ökat från 10 till 30 % på två år - från den 1 juli 1995 till den 30 juni 1997. Ett kvarstående problem är dock att inte alla dessa poliser fullt ut kan arbeta med den inriktning av verk- samheten som är önskvärd. En annan inriktning på reformerna är som sagt satsningen på den kvalificerade kriminalpolisverk- samheten. Här tar sig det problemorienterade arbets- sättet bl.a. uttryck i kriminalunderrättelseverksamhet. För att effektivt kunna bekämpa brottsligheten måste polisen kunna samla in och bearbeta uppgifter med utnyttjande av alla tillgängliga moderna resurser. Därför kommer regeringen bl.a. att föreslå riksdagen att regler införs som gör det möjligt för polisen att använda sig av datorstöd i kriminalunderrättelsearbe- tet. Polisen måste kunna använda sig av modern in- formationsteknik för att inte bli frånsprungen av brottslingarna i teknikanvändningen. De stora förändringar av polisverksamheten jag beskrivit har syftat till att komma till rätta med pro- blemet att verksamheten inte uppfyller dagens krav. Inget förändringsarbete kan genomföras utan påfrest- ningar. Polisen utgör inget undantag - tvärtom. Vägen har varit mödosam, och reformarbetet har inte underlättats av att polisen samtidigt har ett annat stort problem - bristen på kontroll och styrning av verksamheten och uppföljning av ekonomin. Dessa brister påtalas med stort eftertryck i Riks- revisionsverkets rapport Hinder för ett effektivare resursutnyttjande. Enligt RRV:s rapport grundas problemen inom polisväsendet inte på resursbrist utan på att tilldelade medel används felaktigt. För att komma till rätta med dessa brister har det varit nöd- vändigt att parallellt med reformarbetet vad beträffar arbetsmetoderna genomföra ett saneringsarbete när det gäller ledningsstrukturer, styrsystem och ekono- mihantering. Detta arbete börjar nu efter några års mödosamt slit ge resultat. Den 1 mars i år skall Rikspolisstyrelsen redovisa till regeringen hur långt man har kommit. Polisens problem att hantera sina ekonomiska förutsättningar kan illustreras med den besparing på 500 miljoner kronor som beslutades under den före- gående mandatperioden som ett led i krisuppgörelsen. Besparingen förutsattes kunna finansieras genom studiemedelsfinansiering av polisutbildningen och rationaliseringar i verksamheten. Detta hade varit fullt möjligt om polisen agerat i tid. Men på grund av bristande uppföljning av besparingsbeslutet från de ansvariga politikerna och underlåtenhet att driva fram de nödvändiga åtgärderna brottas polisen fortfarande med konsekvenserna av sparbetinget. En faktor bakom den bristande ledningen och kontrollen är de många organ som i dag styr polisen och som bidrar till en oklar arbets- och ansvarsför- delning. I syfte att åtgärda problemen i det rådande styrsystemet har regeringen tillsatt en utredning med uppgift att se över polisens ledningsorganisation. Självfallet skall detta ske med beaktande av värdet av medborgarinflytande över polisväsendet. Den ekonomiska kontrollen över verksamheten har nu bedömts som så tillfredsställande att det i bud- getpropositionen föreslagits att polisen skall tillföras 862 miljoner kronor under den kommande treårsperi- oden. Jag bedömer nu, mot bakgrund av de insatser som gjorts, att det inte längre finns risk för att nya resurser hamnar i svarta hål utom all kontroll, som tidigare kännetecknade polisens ekonomi. Rikspolis- chefen har glädjande nog gjort bedömningen att de vidtagna åtgärderna i kombination med de nya resur- serna lett till att polisväsendet är på väg in i ekono- misk balans och att verksamheten i år inte kommer att kosta mer än vad som täcks av tilldelade medel. De nya resurserna skall användas för att påskynda reformeringen och moderniseringen av polisväsendet. Bl.a. kommer kraftfulla insatser att göras på informa- tionsteknikens område. Vidare kommer genomföran- det av närpolisverksamheten att kunna intensifieras ytterligare. Anställningen av de polisaspiranter som avslutade sin utbildning förra året är säkerställd. Detta tillsammans med att utbildningen av polisaspiranter nu har återupptagits gör att vi kan se fram emot en effektivare närpolisverksamhet och en tryggad för- sörjning av poliser med en väl avvägd åldersstruktur. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det har funnits och att det återstår många stora problem inom polisen. Samtidigt pågår ett fantastiskt arbete på alla nivåer för att man skall komma till rätta med brister- na. Det gäller för oss politiker, som bär det yttersta ansvaret för verksamheten, att när vi diskuterar de kvarstående problemen noga tänka efter vad det är som vi egentligen vill. Det är denna riksdag som har beslutat om de nödvändiga reformerna av arbetssätt och ledning. Vår uppgift måste vara att driva på, underlätta och ge konstruktiva förslag beträffande hur reformtankarna skall omsättas i praktiken. Här måste vi vara ärliga och tydliga för att inte göra arbetet ännu svårare för en organisation som befinner sig mitt inne i en svår process. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 202780 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0961/#anf2