<anforande>
<dok_hangar_id>2348849</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0961</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:61 Onsdagen den 4 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>61</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Plan- och bygglagen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>819A24FF-79BE-472D-B389-F5A1F5DE768A</anforande_id>
<anforande_nummer>136</anforande_nummer>
<talare>LENNART FREMLING (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi behandlar i det här betänkandet
från bostadsutskottet ett antal motioner om plan- och
bygglagen. Folkpartiet har i betänkandet anslutit sig
till sex stycken reservationer, som handlar om ganska
olika saker. Jag skall kortfattat beröra några av dem.
Först och främst vill jag lyfta fram reservation nr 9
om handelsändamålet i detaljplan. Den frågan är av
stor principiell vikt, eftersom den tydligt skildrar de
olika synsätten i olika partier. Majoriteten i utskottet
anger att motiven för restriktionerna är att göra det
möjligt att åstadkomma en för konsumenterna lämplig
butiksstruktur. Majoriteten tänker sig alltså att politi-
ker skall besluta vad som är en lämplig butiksstruktur
för konsumenterna. Det är inte konsumenternas efter-
frågan som skall tillåtas styra.
För oss liberaler är det alldeles uppenbart att sam-
hället inte fungerar på det sättet. Det allra bästa är om
konsumenterna själva får styra i den här frågan, dvs.
marknaden, efterfrågan, skall kunna få avgöra detta.
Det gjordes en sådan lagändring under den borgerliga
regeringstiden, och vi vill gå tillbaka till det läge vi
hade då. Det är konkurrensen som skall avgöra. De
affärer som på bästa sätt tillgodoser allmänhetens
efterfrågan skall lyckas. Därmed får vi ett bättre sam-
hälle. Därför är reservation nr 9 så viktig. Vårt synsätt
överensstämmer här med det som Peter Weibull
Bernström nyss har beskrivit.
Sedan har vi reservation nr 6, som handlar om de
funktionshindrades deltagande i planeringen. Här vill
vi framhålla att det är väsentligt att de funktionshind-
rade får komma med i samhällsplaneringen på ett
tidigt stadium. Det blir billigare och effektivare att
redan tidigt ta med de funktionshindrade och ta hän-
syn till dem så att man inte behöver bygga om när
saker är färdigbyggda. Hur länge har vi inte tjatat om
avfasade trottoarkanter, och hur många gånger har
inte det blivit bortglömt i stadsplaneringen?
Reservation nr 12 handlar om tysta områden. I en
folkpartimotion har vi velat lyfta fram frågan om
buller, som ju är ett försummat samhällsproblem.
Detta beskrivs i reservation nr 12.
Sedan vill jag också nämna reservation nr 15, som
handlar om kriminella mc-gäng. Man kanske först blir
litet förvånad över att detta tas upp i ett betänkande
som handlar om plan- och bygglagen. Vi tycker dock
att myndigheterna måste använda sig av alla lagar
som finns för att stoppa de kriminella mc-gängens
verksamhet och att man behöver anpassa lagstiftning-
en till det. Vi känner ju alla till Siw Perssons kamp
mot kriminaliteten inom mc-gängen, och det är viktigt
att vi för den kampen på alla fronter. Det är en viktig
fråga för det demokratiska samhällets fortbestånd att
inte släppa den här typen av kriminalitet för långt.
Herr talman! Jag nöjer mig med de här kommenta-
rerna. Mitt yrkande är alltså bifall till reservation nr 9
om handelsändamålet i detaljplan. Jag står självfallet
bakom även de övriga reservationerna, men jag anser
inte att det är nödvändigt med votering i fråga om
dem.
</anforandetext>
<intressent_id>0599003208801</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202914</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0961/#anf136</protokoll_url_www>
</anforande>
