2348848 GL0960 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:60 Tisdagen den 3 februari 1997/98 60 1998-02-03 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:138 om rättsväsendet interpellationsdebatt 35BFE490-E285-462E-9572-25820A392175 9 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) s Fru talman! Jag vill börja med det som Siw Pers- son sade på slutet. Jag vill ge henne en eloge för att hon är den enda som erkänner att man när man under den förra regeringsperioden fattade beslut om bespa- ringar inom polisen, och samtidigt fattade beslut om att införa närpolisorganisationen, inte ägnade en enda tanke åt hur detta skulle kunna göras samtidigt. Siw Persson inser tydligen att det fanns en brist i de beslu- ten och i den analys som föregick dem. Denna insikt har inte Ingbritt Irhammar t.ex., som säger att hon gärna skulle vilja försvara det som har gjorts och det som görs, men att detta inte går. Jag undrar hur Ingbritt Irhammar och Centerpartiet tänkte när man fattade de här besluten i riksdagen. Ingbritt Irhammar påstår att den ökade effektivitet och ökade närhet som reformerna som gällde polisen syftade till aldrig kom. Jag vill påstå att de kom - de har börjat komma. Jag anser att vi som är politiker, som fattar besluten och som ibland måste erkänna att vi inte har tänkt igenom konsekvenserna av våra beslut i förväg är skyldiga att göra det under resans gång. Vi måste då också ha tålamodet att se att det kan ta tid att ge- nomföra våra beslut - särskilt om vi inte hade tänkt på alla konsekvenserna i förväg. Det tar tid för polis och åklagare att få en ökad ef- fektivitet - som var tanken med det hela - att fungera. Men låt mig peka på att det faktiskt har skett en för- ändring som innebär att vi kan se att riksdagen och den borgerliga regeringen hade rätt när grundbesluten fattades! Ni gjorde rätt den gången ni fattade besluten. Tag t.ex. minskningen av utredda brott. Det är sant att en viss minskning totalt sett har skett under senare år. Men i gengäld har det skett en radikal ökning av ut- redda brott på de prioriterade områdena. Jag tolkar det så att våra myndigheter har lyssnat på vad rege- ring och riksdag har sagt om vad vi anser är viktigt och vad man skall koncentrera sig på, särskilt i ett övergångsskede. Där har det alltså skett en ökning av utredda brott. När det gäller åklagarna och att de inte längre skulle ha möjlighet att utföra sitt arbete, utan är ute och kör, vill jag tala om att åklagarna använder 5 % av sin tid till att befinna sig på resor. Det är en rimlig situation med tanke på att åklagarna ingår i en liten myndighet med ett arbetsfält som täcker hela det avlånga och stora Sverige. Det är helt fel att påstå att åklagarnas effektivitet inte skulle ha kommit i gång efter de svårigheter som fanns med omorganisationen. Åklagarna har ökat sina inlagor till domstolen rejält under det senaste året. När det gäller beslut om straf- föreläggande, dvs. ingen avskrivning utan ett faktiskt utdömande av det straff som följer, är ökningen 50 %. Jag tycker faktiskt att ni som politiker, och jag som politiker, är skyldiga att ta fasta på det här. Vi skall uppmuntra, och gå vidare med det stöd som våra myndigheter behöver för att genomföra de beslut som vi en gång fattade. Det ställdes en rad frågor, som jag knappast har tid att svara på i detalj. Bl.a. ställdes en fråga om polisstationernas öppettider och belägenhet. Själva polisstationen, myndigheten, där mycket av det tek- niska inre arbetet utförs skulle man egentligen kunna ha hur centraliserad som helst - framför allt om man utvecklade och använde den moderna tekniken för att kommunicera mellan myndigheterna och med andra myndigheter. Jag vill ge svar till Carina Hägg, tror jag att det var, som frågade om vad vi gör för att förbättra datasituationen. Det är ett av de prioriterade områden som vi har. Det råder nämligen ingen tvekan om att rättsväsendet ligger efter med att använda den moder- na tekniken. Få myndigheter har en sådan glädje av den moderna tekniken som rättsväsendet. Därför satsar vi resurser på detta. I övrigt vill jag erinra om att jag tycker att rättsvä- sendet nu, efter att ha genomgått de problem som besparingskraven innebar, måste ha mer resurser. Vi skall kombinera detta med att samtidigt formulera de krav vi ställer på myndigheterna för att det skall bli en effektiv verksamhet. Behoven skall anpassas så att man decentraliserar när det är effektivt och centralise- rar när det är det effektiva. 023712446506 N 2010-01-01 00:00:00 202715 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0960/#anf9