<anforande>
<dok_hangar_id>2348848</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:60 Tisdagen den 3 februari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>1998-02-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:125 om ar- betsmarknadspolitiken och den regionala utveck-</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>47E7F8B7-07B0-49CE-AF61-6B08B82BBFEF</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsminister MARGARETA WINBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Elving Andersson har frågat vilka åt-
gärder jag tänker vidta dels för att den ökande syssel-
sättningen skall komma hela landet till del, dels för att
inom arbetsmarknadspolitiken skapa en bättre regio-
nal och inomregional utveckling. Elving Andersson
har också efterlyst åtgärder för en friare och mer lo-
kalt anpassad användning av arbesmarknadspolitiska
medel.
Det finns risk för betydande regionala skillnader i
den sysselsättningsökning som vi nu ser komma.
Skillnaderna kan förväntas bli så stora att generell
politik skulle kunna skapa problem med obalanser. De
åtgärder som inte räcker till i en ort skulle kunna
skapa överhettning i en annan. Detta måste motverkas
av en aktiv och lokalt anpassad arbetsmarknadspoli-
tik.
Regeringens arbetsmarknadspolitik har därför ef-
ter hand inriktats på ökad flexibilitet och ökad lokal
anpassning. Jag är lika angelägen som Elving Anders-
son om att den ökade sysselsättningen skall komma
hela landet till del.
Perspektivet i arbetsmarknadspolitiken måste där-
för delvis förskjutas. Från den tidigare mycket krafti-
ga centrala styrningen har vi de senaste två åren lagt
om kurs. Inrättandet av lokala arbetsförmedlings-
nämnder med kommunal majoritet har varit en viktig
del i denna omläggning. En annan är den försöksverk-
samhet med lokal samverkan i kommuner spridda
över hela landet, i storstäder, i glesbygdskommuner
och i kommuner med olika slags arbetsmarknad.
För att bättre anpassa arbetsmarknaden till den
uppåtgående konjunkturen och därmed snabbare få ut
arbetslösa på ordinarie arbetsmarknad har volymtalet
sänkts. Det innebär en högre kvalitet i åtgärderna och
att mer av den efterfrågade yrkesutbildningen kan
tillgodoses.
För att ytterligare anpassa arbetsmarknaden till de
skiftande lokala behoven inrättades resursarbeten. Vi
skapade också möjlighet till en aktivare användning
av a-kassan.
En viktig framtida förutsättning för sysselsättning
också i de glesare delarna av Sverige är en höjd kun-
skapsnivå. Här spelar kunskapslyftet och utbyggnaden
av universitet och högskolor en mycket viktig roll.
Den kooperativa företagsformen har visat sig vara
särskilt lyckosam i glesbygd med de traditioner av
byalag och annat samarbete som finns där. De speciel-
la satsningar som regeringen gör på information om
kooperativ har därför regionalpolitisk betydelse. Re-
geringen verkar också under våren för att identifiera
och undanröja eventuella hinder för kooperativ att
verka inom arbetsmarknadspolitiken.
Jag vill också i detta sammanhang erinra om de
territoriella sysselsättningspakter som EU har instiftat.
Dessa svarar för ett komplement till den nationella
politiken.
Till sist vill jag påminna om att det i Regerings-
kansliet för närvarande bedrivs ett intensivt arbete
med en regionalpolitisk proposition. Denna kommer
att läggas på riksdagens bord i slutet av februari. Jag
kan i dag inte närmare gå in på förslagen i den. Men
här kommer de arbetsmarknadspolitiska frågorna att
spela en roll för utvecklingen i ett glesbygdsperspek-
tiv.
</anforandetext>
<intressent_id>0874604979107</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202743</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0960/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
