<anforande>
<dok_hangar_id>2348846</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0958</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:58 Torsdagen den 29 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>58</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>BDC703E6-7A37-4ACA-B8B1-DB704295EF64</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>Socialminister MARGOT WALLSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! I första hand är det naturligtvis ett
ansvar för sjukvårdshuvudmännen och arbetsgivarna
att se till att skydda personalen på allra bästa sätt.
Jag skall helt uppriktigt svara att det inte är en frå-
ga som har varit uppe så mycket i de diskussioner
som vi har haft med Landstingsförbundet, så att den
har lyfts upp på en nationell nivå där man har sagt att
det behövs speciella insatser. Jag tror att detta är ett
problem som man tampas med i den dagliga verksam-
heten. Men om det behövs ytterligare hjälp och stöd
och i det fall det handlar om personaltäthet och annat
är det ju sådant som vi försöker rätta till genom att vi
ökar statsbidraget och därmed förhoppningsvis möj-
ligheterna för landsting och kommuner att se till att
det finns tillräcklig bemanning. Det är väldigt viktigt
att man inte förtiger eller försöker skyla över proble-
met utan att man orkar tala om det. Här gäller det i
första hand att man tar sitt ansvar som arbetsgivare
och sjukvårdshuvudman.
</anforandetext>
<intressent_id>0740457070816</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202603</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0958/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
