<anforande>
<dok_hangar_id>2348846</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0958</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:58 Torsdagen den 29 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>58</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:104 om presstödet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F6DD4F51-099D-41B4-BFFA-10D70ECB8242</anforande_id>
<anforande_nummer>144</anforande_nummer>
<talare>Kulturminister MARITA ULVSKOG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det som både Stjernkvist och Larsson
diskuterar är den kommersialisering av medierna som
vi ser. Går man några årtionden bakåt i tiden ser man
att det har skett väldigt stora förändringar som inte
har sin grund i tekniken utan handlar om att mediefö-
retag och tidningsföretag agerar på en marknad. Det
finns en konkurrens om vår tid och uppmärksamhet.
Det finns en konkurrens om annonsörernas uppmärk-
samhet. Det finns en konkurrens mellan olika medier.
Man kan aldrig veta säkert vad som händer på
mediemarknaden om några år. Utvecklingen går peri-
odvis mycket snabbt. Det man kan tro, när man tittar
på hur det ser ut i andra länder, är att de mycket små,
verkligt lokala tidningarna - som ändå har den lokala
annonseringen att erbjuda - bör kunna leva vidare om
de är välskötta företag.
Däremot finns det andra tidningar, regiontidningar
och liknande, som man kan se kommer att ha stora
problem därför att det råder konkurrens om den tid
som vi ägnar åt mediekonsumtion. Man kan ju få
nyheter på många andra sätt. Utvecklingen är dess-
utom snabb på etermediesidan. Vidare är det en kamp
om annonsmarknaden, något som inte existerade
tidigare, t.ex. via lokala stationer hos TV 4. Vad vi nu
vet är att vinstutvecklingen/resultatutvecklingen för
de här lokala stationerna just nu är mycket god.
Vad vi har valt att göra från regeringens sida är,
som jag nämner i mitt interpellationssvar, en satsning
på det gemensamma rummet. Det finns bättre ord för
det men jag tror att det här begreppet säger ungefär
vad jag menar. Framför oss ser vi ett ännu större me-
dieutbud. Den digitala tekniken kommer att göra att vi
i television och radio kommer att få in väldigt mycket
mer på samma utrymme som i dag används för analo-
ga sändningar. Det kommer att erbjudas nya alterna-
tiv. Det kommer också, förhoppningsvis, att bli möj-
ligt för aktörer som inte har alltför mycket pennin-
guppbackning bakom sig att gå in och utnyttja detta
tillfälle att producera nyheter, "nischade" kanaler och
annat. På det viset kommer mångfalden att öka, förut-
satt att det finns en ägarspridning. Utifrån mina
grundvärderingar är det viktigt.
Jag skulle tro att medieområdet, som utretts så
många gånger, inte är färdigutrett. På grund av ut-
vecklingen, som hela tiden går mycket snabbt, kom-
mer det att bli nödvändigt att så småningom tillsätta
ytterligare en medieutredning; och då inte bara en
pressutredning, för numera är gränserna av det slaget
att man måste titta närmare på hela marknaden.
När det gäller skattefrågorna har vi ju infört en
dagspressmoms. Vi gör här en omfördelning från de
stora och relativt välbärgade tidningsföretagen till just
ett utökat presstöd för de svaga tidningarna, som för
inte så länge sedan fick en höjning med drygt 13 %.
</anforandetext>
<intressent_id>0328926898814</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202672</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0958/#anf144</protokoll_url_www>
</anforande>
