<anforande>
<dok_hangar_id>2348846</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0958</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:58 Torsdagen den 29 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>58</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:99 om dis- kriminering på arbetsmarknaden</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C6A6AF06-A869-4FAD-B76F-72B659F39CE4</anforande_id>
<anforande_nummer>112</anforande_nummer>
<talare>JUAN FONSECA (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Återigen är ministern och jag full-
ständigt överens i den allmänna retoriken. Men vi har
ett konkret problem i Sverige: Råkar du vara svart får
du inte ens komma på en intervju någonstans, vare sig
inom den offentliga sektorn eller inom den privata
sektorn. Jag träffade minst hundra sådana människor
före jul, en del inflyttade och en del födda här. Därför
gäller det att hitta metoder som kan leda till att de
människorna åtminstone kan komma till en intervju.
Leif Blomberg kan avfärda förslaget som jag pre-
senterat, men jag tycker att det är bättre att i kon-
struktiva termer diskutera vilka metoder man kan
använda sig av för att uppnå ett Sverige som över
huvud taget inte diskriminerar människor som ser
konstiga ut, som jag själv. Med all respekt för minis-
tern tycker jag att det är beklämmande att höra att det
förslag jag lägger fram på något sätt skulle försämra
det nuvarande läget. Jag ställer mig frågan hur det
skulle kunna bli sämre om de människor som inte ens
kommer till intervju faktiskt skulle göra det på grund
av att man bedömde deras meriter och inte deras
hudfärg. Det är själva frågan i den här debatten.
Man kan säga att Fonsecas förslag inte är riktigt
genomtänkt, och det kan jag hålla med om. Men att
påstå att det skulle vara att kapitulera inför diskrimi-
nerande krafter eller att det skulle försämra det nuva-
rande läget på arbetsmarknaden för svarta är väldigt
hårda ord. Däremot förväntar jag mig att vi kan disku-
tera andra typer av metoder som kan leda till att dessa
människor åtminstone kallas till intervju, Leif Blom-
berg. Så sker inte i dag i Sverige - tyvärr.
Jag skulle vara den gladaste personen av alla om
jag inte behövde ta upp den här typen av frågor, men
dessa människor kallas inte till intervju. Hur skall vi
göra för att komma dit? Den lag Leif Blomberg talade
om kommer möjligen att läggas fram för riksdagen
den 1 januari 1999. Och vad skall vi göra fram till
dess? Vilka metoder skall vi diskutera? Jag är beredd
att diskutera positiva, konstruktiva metoder så att
svarthåriga människor åtminstone kan komma till en
intervju.
</anforandetext>
<intressent_id>0668587997616</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202640</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0958/#anf112</protokoll_url_www>
</anforande>
