2348846 GL0958 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:58 Torsdagen den 29 januari 1997/98 58 1998-01-29 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:99 om dis- kriminering på arbetsmarknaden interpellationsdebatt 161A2529-FA40-4DE3-AF4B-3EE7E54DC708 110 CARINA HÄGG (s) s Herr talman, statsrådet och deltagare i interpella- tionsdebatten! Också jag tycker att detta är en oerhört viktig fråga och att mångfald ute i näringslivet och på våra arbetsplatser alltid lönar sig. Men jag skulle vilja vidga perspektivet litet och inte bara låta debatten handla om huruvida man är svarthårig eller inte. I Sverige liksom i alla andra länder har vi under senare år sett en påtaglig ökning av antalet företag som ägs eller drivs av invandrare. År 1994 uppskatta- des det totala antalet sådana företag till drygt 54 000 i Sverige, vilket utgjorde ungefär 14 % av den totala företagsstocken. Andelen ökar också hela tiden. År 1994 etablerades omkring 5 200 nya invandrarföretag i Sverige. Av alla som startade företag år 1994 var 17 % invandrare. Företagen återfinns framför allt inom tjänstenäringarna. Företag som drivs av invandrare spelar i dag en jätteviktig roll på den svenska arbetsmarknaden. In- vandrarföretag beräknas ha sysselsatt över 190 000 personer år 1994, vilket betyder att de svarar för näs- tan 14 % av alla anställda i de små och medelstora företagen, eller 9 % av alla anställda i det privata näringslivet. Invandrarföretagens betydelse skall ses i ljuset av att det totala antalet sysselsatta i industrin och den offentliga sektorn har minskat drastiskt under senare år. Denna strukturomvandling har medfört att många invandrare har friställts. Det minskade utrymmet på arbetsmarknaden har drabbat många, men personer med invandrarbakgrund har drabbats särskilt hårt. Den öppna arbetslösheten bland utomnordiska med- borgare var i början av år 1995 ca 28 %, medan mot- svarande tal för svenska medborgare var drygt 8 %. För vissa utomeuropeiska nationaliteter var arbetslös- heten så hög som över 40 %. Men vi måste se att detta har en väldigt stark koppling till arbetslösheten i stort. Invandrarna var ofta de som fick lämna arbetslivet. Den största nyttan vi kan göra för att förändra den här situationen är ju att fortsätta att bekämpa arbetslösheten. Att starta egna företag tror jag ofta har varit den enda möjligheten för många invandrare att få en fast anställning. Eget företagande är kanske enda vägen att komma in i det svenska samhället och skapa sig en egen inkomst. Det finns få undersökningar om dessa invandrarfö- retag, men jag har läst Invandrarföretagare i Uppsala - en värdefull resurs. Det är en utredning som är gjord av Ali Najib. Han påvisar att man möter samma diskriminerande företeelser i invandrarföretag som man ofta möter i företag ägda och ledda av svenskar. Man måste ta med hela företagandet i bilden och se att man hittar attityden till och oförståelsen inför människor med en annan etnisk tillhörighet både bland invandrarägda och svenskägda företag. Kanske skulle man på något sätt kunna skapa en dialog mellan företagarna. Man skulle kunna låta dem som jobbar på en sorts företag praktisera i en annan sorts företag och skapa ett nätverk för att överbrygga rädslan. Jag vill understryka att man måste se på detta i ett helhetsperspektiv, eftersom det inte bara rör en liten del av näringslivet utan även den stora del före- tag som växer, nämligen invandrarföretagen. 0600928907216 N 2010-01-01 00:00:00 202638 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0958/#anf110