2348846 GL0958 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:58 Torsdagen den 29 januari 1997/98 58 1998-01-29 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:99 om dis- kriminering på arbetsmarknaden interpellationsdebatt 0B7EE867-228D-4447-8754-C37B6C92767D 109 ANDERS JOHNSON (fp) fp Herr talman! Juan Fonseca har tagit upp ett mycket viktigt samhällsproblem, och jag tycker att den idé han föreslår är väl värd att pröva. Den funge- rar inte överallt, men i den stora statliga sektorn finns det säkert olika typer av anställningsförfaranden där detta kan prövas. Jag skall bara ge ett exempel. Jag har stött på för- farandet med blint anställningssätt för tjugo år sedan i USA. Det var ett mycket speciellt yrke, men det visar att det kan fungera för vissa yrken. Jag besökte Met- ropolitanoperan. Provspelningar till Metropolitanor- kestern sker bakom ett tygskynke. De som spelar upp får inte ens ha skorna på sig så att man inte av stegen kan bedöma om det är en man eller kvinna. Det var ett sätt att undanröja alla misstankar om rasdiskrimine- ring och könsdiskriminering då en av världens bästa orkestrar anställde orkestermedlemmar. Man söker andra tekniker för andra områden. Men blindhet i en del av anställningsprocessen och urvalsförfarandet tycker jag är väl värt att pröva. Vi måste prova många olika vägar för att komma åt den etniska diskrimineringen, framför allt därför att det är en kränkning av människovärdet. Men det finns också ett annat problem som jag tänkte säga något om. Diskriminering är ett allvarligt hinder för Sveri- ges ekonomiska utveckling. Invandringen betyder väldigt mycket. Invandringen har i svensk ekonomisk historia betytt oerhört mycket för Sveriges utveckling. Vi vet att i t.ex. Stockholms län utgör i dag de utrikes födda 43 % av egenföretagarna. Motsvarande andel av befolkningen som helhet är 18 %. Låt mig säga något som Sveriges ekonomiska historia och invandringens betydelse. Den stad vi nu befinner oss i är i stor utsträckning grundad och byggd av tyskar. Det gäller också Örebro, Västerås, Arboga, Nyköping, Kalmar, Malmö, Skanör, Falster- bo och Ystad. Göteborg är byggd av och för hollända- re och styrdes till en början av holländare. Det svenska bergsbruket, paradnäringen i Sveriges ekonomiska historia, byggdes upp av tyskar för att sedan vidareutvecklas av valloner från Belgien och Frankrike. Den internationella handeln på 1700-talet liksom industrialiseringen på 1800-talet kom till stor del att sätta fart tack vare invandrare från Skottland och England. I många företagsnamn märker vi det än i dag, även om vi inte tänker på det. Bokförlaget Bonniers har kommit till Sverige genom en tysk familj som invand- rade via Danmark. I Berzelii park har vi näringsstället Berns, grundat av tysken Henrik Robert Berns. Där bredvid ligger konsthandeln Bukowskis, grundat av den polske flyktingen Henryk Bukowski. Vi kan gå till chokladbranschen. En gång Malmös största industri, Mazettis chokladfabrik, grundades av dansken Emil Mazetti Nilsen. I Ljungsbro grundade schweizaren Nutin Cloetta chokladfabrik. Även Ma- rabou kommer utrikes ifrån. Det var inte några som hette Marabou, utan familjen Trone-Holst från Norge. Zoegas kaffe i Helsingborg har kommit till Sveri- ge genom en italiensk familj som invandrat via Brasi- lien. Det var tjecken Herbert Felix som startade ät- tikskonservering i Eslöv. Det var indiern Dr Indan- dendra Das Gupta som lyckades omvandla skånska ättiksfabriken till ett världsledande kemiföretag som i dag heter Perstorp. Låt mig ta det sista exemplet, som kanske ligger invandrarministern särskilt varmt om hjärtat. Jag tog med mig ett redskap från min verktygslåda hemma. Det är en skiftnyckel från BAHCO med några år på nacken. Det kanske är verktygsmakaren Blomberg som själv har tillverkat den. Jag kanske skulle be om en dedikation efteråt. Det intressanta med BAHCO, B.A. Hjort och co. är vem denne Bernt Hjort var. Det var en invandrare från Finland född i Åbo. Han kom- mersialiserade den svenska uppfinningen skiftnyckeln och han kommersialiserade också primusköket. Det är ytterligare ett exempel på invandrarföretagare. Herr talman! Jag vill sammanfatta med att säga att invandringen i Sverige inte främst är något problem. Det är inte något annat, det är inte något främmande, och det är inte något nytt. Invandrare har i årtusenden präglat Sverige och svensk kultur. Leif Blomberg hade inte kunnat bli invandrarminister utan invandra- re. Leif Blomberg hade inte heller kunnat bli verk- stygsmakare utan att invandraren B.A. Hjort hade grundat BAHCO. 0153777875118 N 2010-01-01 00:00:00 202637 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0958/#anf109