2348845 GL0957 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:57 Onsdagen den 28 januari 1997/98 57 1998-01-28 00:00:00 Vissa socialtjänstfrågor B225F832-1594-4E92-8015-3F93A7CC8DEC 71 CHRISTINA PETTERSSON (s) s Fru talman! I dag behandlar vi här i kammaren socialutskottets betänkande 1997/98:SoU10 Vissa socialtjänstfrågor. I betänkandet behandlas motion- syrkanden från den allmänna motionstiden. Den 2 juni 1997 debatterade socialutskottet här i kammaren ändringar i socialtjänstlagen. De beslut som vi då fattade trädde i kraft den 1 januari 1998. Vidare har regeringen tillsatt en ny utredning som fortsätter att se över vissa frågor i socialtjänstlagen. Det har alltså varit ett omfattande arbete under de senaste åren när det gäller socialtjänstlagen. Som jag sade i debatten i juni är kampen mot ar- betslösheten den viktigaste insatsen också på det socialpolitiska området. Det öppna arbetslösheten skall halveras till år 2000. Det är det överordnade målet för allt vårt arbete här i riksdagen och i regeringen. Vi har fattat beslut som har räddat oss ur den akuta krisen i Sveriges ekonomi. Vi har stärkt kommuner och landsting ge- nom att anslå ytterligare 16 miljarder kronor fram till år 2000. Vi socialdemokrater prioriterar vård, omsorg och utbildning. Vi gör detta för att värna om välfär- den. Vi ser en utveckling på det här området. När jag lyssnar på debatten får jag intrycket att man från vissa partier har gett upp i fråga om social- bidragen och vill komma med andra konstruktioner. Målet är ju också att få ned socialbidragskostnaderna för kommunerna. I vissa kommuner sjunker nu fak- tiskt dessa kostnader. Till betänkandet är fogat 14 reservationer och två särskilda yttranden. Jag vill kort kommentera några reservationer. Socialbidragens syfte är att vara ett samhällets sista försörjningsstöd när alla andra möjligheter är uttömda, det yttersta skyddsnätet. Det är mycket posi- tivt att regeringen har tillsatt en ny utredning som bl.a. har till uppgift att granska samspelet mellan socialbi- draget och förändringarna i de statliga bidrags- och försäkringssystemen nu och i framtiden. Moderaterna säger i en reservation att hög skatt drabbat låginkomsttagarna och att låg skatt är en god socialpolitik. Jag vill då hänvisa till vad jag nyss sade om sysselsättningen. Det är viktigt att kommuner och landsting kan anställa människor så att de slipper att hamna i arbetslöshet. Om vi skall föra en god social- politik behövs det fler människor som arbetar inom vården och omsorgen. Här är det svårt att få modera- ternas ekvation om låg skatt, god vård och omsorg att gå ihop. En stor och viktig fråga som vi behandlade i juni var ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Riks- dagen beslutade att försörjningsstödet skall delas upp i en schabloniserad del och att det skall beräknas enligt en för hela riket gällande riksnorm och i en del som avser rätt till ersättning för skäliga kostnader för ett antal behovsposter. Här har kommunerna ett stort inflytande. Skälet till att vi anser att det är viktigt med en riksnorm är att alla människor skall få lika mycket stöd var de än bor i landet. Vi har sett exempel på kommuner som har gett mycket låga bidrag till famil- jer som är i stort behov av stöd med resultatet att många har överklagat. Det blev då domstolarna som fick avgöra nivån på socialbidragen för många famil- jer. När det gäller annat bistånd finns reservationer från moderaterna och en gemensam reservation från Miljöpartiet och kristdemokraterna. De har litet olika inriktningar, men tar upp familjernas situation och möjligheten till avlastning. När vi behandlade ärendet i juni förra året var majoriteten i utskottet mycket tydlig när det gällde socialtjänstens ansvar för att ge stöd och avlösning till dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, som har funktionshinder eller som är äldre med funktionshinder. Vi följer den här frågan noga och vi accepterar inga försämringar på detta område. Det är viktigt att vara uppmärksam och nogsamt följa utvecklingen. Vid den tidigare behandlingen ansåg majoriteten i utskottet att det är viktigt att synliggöra behovet av och utveckla stödet till dem som vårdar närstående. Jag vill också kommentera reservation nr 7 och de två särskilda yttranden som tidigare har diskuterats här och som gäller höjningen av barnbidraget. Vid beräkningen av socialbidrag baseras normalt normbeloppet på det antal personer som ingår i hus- hållet. Lön eller annan inkomst efter skatt skall avräk- nas. Det innebär att även sjukpenning, föräldrapen- ning och eventuell pension liksom andra inkomster, t.ex. eventuella räntor, arvoden underhållsbidrag och bidragsförskott, barnbidrag, flerbarnstillägg och stu- diebidrag räknas som inkomst och skall avräknas från bruttobehovet. Som jag sade tidigare tycker vi att det är viktigt att många människor får arbete så att antalet människor som är i behov av socialbidrag kan minskas den vä- gen. Därför är det viktigt att kommunerna får en för- bättrad ekonomi så att de kan anställa fler människor inom vård och omsorg. Om vi börjar tumma på prin- cipen att alla inkomster skall räknas bort innan soci- albidraget beräknas måste man fråga sig var vi ham- nar. Skall vi då börja räkna bort även andra ökningar av bidrag? Det är bättre att kommunerna får använda pengarna, därför att den typen av kostnader drabbar naturligtvis kommunerna. Vi tycker att det är bättre att kommunerna kan använda sina inkomster till att anställa människor i stället. En fråga som har debatterats i dag är möjligheten att få tillgång till privat pensionssparade medel innan man kan få socialbidrag. Frågan berörs också i reser- vation 8. En fråga om detta har också besvarats av socialministern här i riksdagen. Jag vill vara mycket tydlig på denna punkt. Som jag sade är en grundläggande princip för att få rätt till bistånd att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att få tillgång till pensionssparade medel i förtid. Det finns ärenden för avgörande i domstol, och jag instämmer i det som Roland Larsson sade i frågan. Vi vill avvakta domstolsutlåtandet om tolkningen när det gäller det privata pensionssparandet. Men skulle domstolen göra tolkningen att socialnämnderna har gjort en riktig tolkning, måste vi göra förändringar så att människor inte hamnar i en besvärlig situation. Vi har också fått brev från familjer som har hamnat i mycket besvärliga situationer på grund av de inte fått tillgång till pensionssparade medel. Majoriteten och regering- en är mycket tydliga på den här punkten. Fru talman! Som jag sade inledningsvis har vi ny- ligen beslutat om förändringar i socialtjänstlagen, och regeringen har tillsatt en ny utredning, allt i syfte att förbättra och anpassa lagen till dagens behov. Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationerna. 0479355987014 N 2010-01-01 00:00:00 202485 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0957/#anf71