<anforande>
<dok_hangar_id>2348845</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0957</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:57 Onsdagen den 28 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>57</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa socialtjänstfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>394C11F4-F51C-4376-B20C-0A406377A5AE</anforande_id>
<anforande_nummer>65</anforande_nummer>
<talare>JAN LINDHOLM (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi i Miljöpartiet står självfallet bak-
om samtliga reservationer - reservationerna 5, 8, 9,
11 och 12 - som vi har medverkat till. Därutöver
yrkar vi bifall till reservation 7 eftersom vi särskilt vill
lyfta fram frågan om barnbidragets konstruktion.
Alla grupper i samhället har fått bidra till sane-
ringen av statsfinanserna. Men framför allt barnfamil-
jerna har under senare år fått kännas vid en sänkt
levnadsstandard. Minskade bostadsbidrag liksom
arbetslöshet, kraftigt ökade barnomsorgsavgifter m.m.
har lett till att alltfler barn i dag växer upp i familjer
med en ekonomi som är på gränsen till nyfattigdom.
Även familjer med en ordnad ekonomi tvingas till
orimliga val mellan t.ex. tandvård för föräldrarna och
nya skor till barnen. Detta förhållande är ovärdigt
svensk socialpolitik.
Nu när ekonomin ljusnar något tycker vi att det är
viktigt att prioritera barnfamiljerna. Vi i Miljöpartiet
anser att de beslut som är bra för barn och ungdomar
även är bra för familjen och därmed för hela samhäl-
let. Därför måste samhällets insatser i högre grad än
nu syfta till att stödja föräldrarna; detta för att barnens
miljö i en vidare mening skall bli bättre.
En bra familjepolitik, fru talman, handlar till stor
del om att tillförsäkra barnfamiljerna en rimlig eko-
nomi. I just det livsskedet är de allra flesta beroende
av en omfördelningspolitik som medger ett generöst
stöd. För att stärka barnfamiljernas ekonomi väljer
regeringen att höja barnbidraget, eller snarare att
återställa det till den tidigare nivån, nämligen 750 kr.
Det välkomnar naturligtvis vi i Miljöpartiet som ett
tillskott inom detta område.
Vi ifrågasätter dock värdet av generaliteten i bi-
dragets konstruktion. Vi anser att en satsning på att
förbättra barnfamiljernas ekonomi bör ges en skarpare
fördelningspolitisk profil. Därför föreslår vi i Miljö-
partiet en höjning av barnbidraget till 1 100 kr och att
barnbidraget beskattas. Kostnaden för samhället ökar
inte genom en sådan konstruktion men familjer med
låga inkomster och låga skattesatser får behålla mer
av barnbidraget jämfört med höginkomsttagare, som
ju redan har en ekonomisk trygghetsmarginal. Vi
anser även att höjningen av barnbidraget skall komma
de sämst ställda till del.
Därför bör inte barnbidraget, som planeras i flera
kommuner, kunna räknas bort från socialbidraget. I
stället för att stärka ekonomin för de sämst ställda blir
höjningen av barnbidraget en omvandling till ett net-
totillskott till kommunernas ekonomi.
Miljöpartiet vill i stället stärka kommunernas eko-
nomi genom att anslå 3 miljarder mer än regeringen
för 1998. Alltså yrkar jag, fru talman, bifall till reser-
vation 7.
</anforandetext>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202479</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0957/#anf65</protokoll_url_www>
</anforande>
