2348845 GL0957 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:57 Onsdagen den 28 januari 1997/98 57 1998-01-28 00:00:00 Kommunala kompetensfrågor m.m. 47CBED06-1B9D-4299-B0DB-E23F235277E1 42 BENGT HURTIG (v) v Herr talman! Vi hade egentligen inte tänkt att gå in i den här debatten, men när man lyssnar kan det kanske ändå vara värt några ord. Jag har också jobbat kommunalt i 20 år och gjort vissa erfarenheter av detta. Jag vill understryka vikten av att vi nu har öppnat upp mycket av de kommunala bolagens verksamheter. Det är detta som har gjort att en hel del skandaler har kunnat avslöjas. Någon motsvarande öppenhet finns ju inte i det privata näringslivet, utan där kan skanda- lerna fortgå utan att det finns någon offentlig insyn. Ett problem som jag tycker att ni förbigår är att det inte finns något idealistiskt kapitalistiskt system där det är en fullt fri konkurrens. Adam Smith påpe- kade ju redan en gång i världen att så fort två kapita- lister träffas börjar de konspirera mot marknaden. I den kommun där jag var verksam under många år hade vi misstanken att de stora byggbolagen helt enkelt hade prisöverenskommelser. Vi hade ju inga bevis för det, men det var nödvändigt att komma i gång med egen byggverksamhet för att få ned priser- na. Så småningom visade också en revision från Länsstyrelsen i Luleå att man t.o.m. hittade skriftliga överenskommelser mellan de stora byggbolagen om att hålla uppe priserna vid anbud till kommunerna. För någon månad sedan hade vi exempel på bil- skolornas priskarteller. Det var alldeles uppenbart att man försökte mobba ihjäl en bilskola vars priser låg under. Jag har pratat med måleriföretag vars priser har legat under övrigas i en kommun. De har utsatts för samma mobbning. Där försökte man på allt sätt att tränga ut dem från näringen. Det är också en sida som kommunerna måste uppmärksamma. Sedan finns det ju en hel del verksamhet som inte är lönsam och som det privata näringslivet av det skälet inte kan dra i gång, och inte skall dra i gång. Jag tänker på verksamheter inom turism, stadshotell, kommunikationer osv. Vi har ju t.ex. många gånger varit tvungna att gå in i Pite havsbad med kommunala pengar för att driva verksamheten. Den verksamheten har svag lönsamhet även om det är frågan om en massturism. Lönsamhe- ten ligger ju i den samhällsekonomiska lönsamheten, dvs. att folk kommer dit och går på restaurang, bor på hotell, köper bensin och handlar mat i vanliga butiker. Det håller uppe sysselsättningen, skattebetalningsför- mågan osv. Det finns alltså sektorer i samhället där det är nödvändigt att gå in och hålla i gång verksamheten för att kanske senare låta privata företag ta över den. Stadshotellen är ju en annan verksamhet där det ofta är svårt att få lönsamhet i kommunerna. Man skulle naturligtvis kunna tänka sig att företagen gick ihop och bildade speciella bolag för detta, men det har de ju ofta svårt att göra. I många kommuner säger faktiskt småföretagare i dag att det är de stora företagens och den offentliga sektorns beställningar som ger stabilitet i deras verk- samhet. När man är ute hos byggföretag, rörfirmor osv. kräver de ju att kommunen skall driva på och komma i gång med byggverksamhet så att de får någ- ra beställningar. Det är ju en viktig grund. Det är ju inte så att småföretagen lever direkt på hushållen. De lever i stor utsträckning på offentlig verksamhet och på de beställningar som andra företag gör, inte minst de stora företagen. Jag tycker alltså att den här debatten måste fortsät- ta. Utvärderingen av den kommunala bolagsverksam- heten är mycket viktig, och då måste man ta med alla aspekter på detta. 0936271144504 N 2010-01-01 00:00:00 202456 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0957/#anf42