<anforande>
<dok_hangar_id>2348845</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0957</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:57 Onsdagen den 28 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>57</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Folkhälsofrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>EC052B39-4756-4555-ACDA-84C960627041</anforande_id>
<anforande_nummer>110</anforande_nummer>
<talare>MARIANN YTTERBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är en situation som vi i socialut-
skottet ofta ställs inför. Det händer faktiskt att vi är
eniga, och då får vi väldigt litet publicitet kring frå-
gorna. Vi har ju då ingen radio och TV som bevakar
oss.
</anforandetext>
<intressent_id>0470861746302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202524</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0957/#anf110</protokoll_url_www>
</anforande>
