<anforande>
<dok_hangar_id>2348845</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0957</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:57 Onsdagen den 28 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>57</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Folkhälsofrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AEFF4277-1917-478F-9FBA-BADDB4715296</anforande_id>
<anforande_nummer>103</anforande_nummer>
<talare>CHATRINE PÅLSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag är också mycket glad över att de
förebyggande folkhälsofrågorna mer och mer har
kommit in i vårt medvetande. Jag tror att tandvården i
vårt land har varit ett av de allra bästa bevisen. Där
har vi kunnat se resultat av ett aktivt förebyggande
arbete. Trots att det har skett nedskärningar inom vård
och omsorg, hoppas jag att man verkligen skall ta de
förebyggande frågorna på allvar. Jag tror att det allra
bästa resultatet av folkhälsoarbetet får man när man
inkluderar det med den vanliga vården och omsorgen.
Inte minst sekundärpreventionen har ju visat sig
oerhört framgångsrik. När en människa har fått en
varning från kroppen, vare sig det gäller en hjärtin-
farkt eller något annat, har det varit lättare att t.ex.
sluta röka och ändra sina levnadsvanor.
Fru talman! I mitt anförande här skall jag ta upp
två av de frågor som vi tar upp i våra reservationer.
Den ena handlar om allergi och den andra gäller
självmordsfrågan.
Allergi och annan överkänslighet har ökat oro-
väckande inom den industrialiserade världen under de
senaste decennierna. Minst en tredjedel av alla barn,
ungdomar och vuxna drabbas av allergiska sjukdomar
i någon form. Allergier och annan överkänslighet
kostar samhället minst 5,6 miljarder varje år. Astma-
sjukdomen dominerar kostnaderna. Därför krävs det
enligt vårt synsätt rejäla satsningar inom forskning,
utbildning och information för att vända trenden och
stoppa ökningen av allergier.
Det finns olika orsaker till överkänslighetsreaktio-
ner och allergier. Vanligast är hår från pälsdjur, pol-
len, damm, kvalster och vissa typer av mat. Under
senare år har problem med inomhusmiljön hamnat i
fokus. Dålig ventilation och hög luftfuktighet är van-
liga exempel. Det krävs strategier som genomsyrar
olika områden. Det måste tillskapas konkreta hand-
lingsplaner.
Fru talman! Allergiproblemen i skolan är stora. I
en undersökning som Skolverket genomfört uppgav
rektorerna att de räknade med att det fanns 9,7 %
allergiker bland eleverna. Statistik från Folkhälsoinsti-
tutet tyder på att antalet nästan är 40 %. Jämfört med
för 20 år sedan har antalet allergiker bland eleverna
fördubblats. Astma- och allergiförbundet har krävt att
det skall tillsättas en skolans allergiutredning. Utred-
ningens uppgift skall vara att utreda vad som gjorts
och vad som kan göras för att förebygga allergier
bland skoleleverna. Vi kristdemokrater anser att det
förslaget är värdefullt. Det är ett utmärkt förslag.
Vi anser att det är viktigt att de rapporter och ut-
redningar som finns används som grund för beslut.
Att så många barn i skolan har svåra problem är inte
bara medicinskt allvarligt. Den som är sjuk kan ofta
inte tillgodogöra sig den undervisning som skolan ger.
Det kan få allvarliga konsekvenser, fru talman, både
kunskapsmässigt och psykiskt. Med anledning av den
debatt som har varit här på förmiddagen borde det
vara en väldigt viktig fråga.
Vi kristdemokrater tror att attityderna måste föränd-
ras. Det handlar om att visa respekt för de här pro-
blemen och att visa respekt för människor som drab-
bas av allergi. Vi tror också att de ideella föreningar-
na har en oerhörd uppgift i att sprida kunskap. De
ideella föreningarna kan ofta detta utomordentligt väl.
Jag vill yrka bifall till reservation 13, under
mom. 7.
Så går jag över till självmordsproblematiken. Nå-
got av det allra svåraste som kan drabba en förälder
eller ett syskon är att ett barn dör. Något av det allra
svåraste att bearbeta och leva vidare med är om bar-
net eller ungdomen har tagit sitt eget liv.
En allvarlig varningssignal när det gäller barns
och ungdomars utsatthet är den höga frekvensen av
självmord och självmordsförsök bland barn och unga
i Sverige. Ungefär fem barn under 15 års ålder begår
självmord i Sverige varje år. Det är övervägande
pojkar. I åldersgruppen 15-19 år är det ungefär 50
stycken. I åldersgruppen 20-24 år är det ungefär 130
som tar sitt eget liv. Då är både de fall där man säkert
vet att det har varit fråga om självmord och de fall där
det råder oklarhet medräknade.
Totalt dör ca 2 000 människor av självmord varje
år. Av dessa är nästan 20 % under 30 år. Självmord är
nu den vanligaste dödsorsaken bland pojkar och unga
män i åldern 15-29 år. Självmord är t.o.m. vanligare
än död i trafikolyckor.
Fru talman! Denna statistik skrämmer oss.
Till de självmord som "lyckas" kommer också de
självmordsförsök där självmordet inte fullbordats. I
en enkätundersökning bland skolungdomar i Sverige
har 3-8 % rapporterat att de någon gång har gjort ett
självmordsförsök. Om man räknar med självskadande
handlingar blir siffrorna ändå högre. Socialstyrelsens
enkät från 1991 visade att så många som 9 % av
2 000 ungdomar födda 1973 någon gång avsiktligt
gjort sig själva illa.
Sverige har länge haft en oförändrad och hög fre-
kvens av självmord bland ungdomar. Det rapporteras
nu från flera västeuropeiska länder om en markant
ökning av antalet självmord bland ungdom. Norge har
under de senaste 20 åren fått en femfaldig ökning av
antalet självmord i åldrarna 15-24 år och ligger nu på
samma höga nivå som Sverige och Danmark.
Situationen är alltså utomordentligt allvarlig. 1987
blev självmord den vanligaste dödsorsaken för pojkar
och män i åldern 15-29 år.
Jag vill, fru talman, jämföra detta med trafiken.
Åtskilliga miljoner och miljarder läggs på trafiksäker-
het för att förebygga olyckor. Vad gör vi för att före-
bygga självmord?
Jag är medveten om att detta är problem som är
utomordentligt svåra att ta upp. Det är känsligt. Det är
svårt att hitta någon riktig lösning på det. Men jag tror
inte att vi som politiker i något sammanhang får värja
oss för att det är svårt. Vi måste försöka att hitta vägar
för att nå våra mål. Vi måste, tror jag, ta ordentlig tid
på oss och diskutera igenom hur man skall göra.
Jag är väldigt glad att Stockholms läns landsting
har tagit initiativet till bildandet av Centrum för sui-
cidforskning och prevention. De har redan gjort ett
viktigt arbete. Jag tror att det krävs att vi här i riksda-
gen - i parlamentet - tar ett ordentligt tag för att hjäl-
pa till, skapa resurser och förebygga självmord.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 16,
under mom. 9.
</anforandetext>
<intressent_id>0377384542907</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202517</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0957/#anf103</protokoll_url_www>
</anforande>
