<anforande>
<dok_hangar_id>2348842</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0954</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:54 Torsdagen den 22 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>54</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 5 §) Allmänpolitisk debatt Sociala frågor (forts. från 5 §)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AF1F251A-29BB-44AA-AC37-83ED4AF87E99</anforande_id>
<anforande_nummer>320</anforande_nummer>
<talare>PER LAGER (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är världshavens år i år enligt FN.
Världshaven är mänsklighetens soptunnor. De är
utsatta för giftiga kemikalier, radioaktivitet, över-
gödning och hänsynslöst rovfiske. Det här gäller så
gott som alla hav, inte minst Östersjön, Kattegatt och
Skagerrak.
Jag tänkte nämna någonting om Skagerrak, efter-
som de senaste larmrapporterna från forskarna hand-
lar just om havet Skagerrak och bottendöden.
Skagerrak är som en flodmynning för Östersjön.
Det är en barnkammare. Det är ett reproduktionsom-
råde som är oerhört rikt. Detta hav och denna kust
utefter Bohuslän får ta emot ofattbara mängder av
kemikalier som kommer från de kontinentala floderna
och från oljeriggarna ute i Nordsjön. De får ta emot
radioaktivitet från Dounreay och inte minst nu senast
teknetium från Sellafield på Englands västkust, som
har förhöjt värdena i räka och tång. Värdena kommer
att stiga. Utöver de här gifterna är vattnet kraftigt
övergött. Det beror på, förutom det som kommer
utifrån per luft och vatten, de utsläpp som kommer
från jordbruk och trafik i första hand.
Vi måste göra någonting åt det här. Det krävs ra-
dikala åtgärder. Man kan inte bygga ut motorvägar
och man kan inte fortsätta med det industrialiserade
jordbruket om man skall rädda havet. Havet är ju
grunden till allt liv på jorden. Om vi slarvar med det
har vi slarvat med allt.
Nu har forskarna upptäckt att bottendöden har spridit
sig, inte bara i djuphålorna i Gullmarsfjorden utan
också på grundare vatten. Man har undersökt de andra
fjordarna runt mellersta och södra Bohuslän. Det är
Stigfjorden, Havsstensfjorden, Ellösfjorden,
Kalvöfjorden och Koljefjorden. Även på grunda vat-
ten är bottendöden markant utbredd.
När bottnarna dör är det väldigt illa ställt. Då är
självläkningen ur spel. När de små maskarna och
larverna i botten försvinner sjunker botten nämligen
ihop. Det finns ingen chans för bakterier att bearbeta
nedfallna döda alger. Det gör att kvävet vandrar vida-
re och att bottendöden breder ut sig. Detta är oerhört
allvarligt.
Vi har inflöden av tungt saltrikt vatten som kom-
mer årligen på vårarna, men nu ser det väldigt allvar-
ligt ut. Det ser inte ut att komma något, och kommer
det så kommer det inte att hjälpa hela vägen. Den död
som nu är utbredd kommer att självgenerera sig.
Vi måste göra någonting. Som jag sade handlar
det om att radikalt ändra livsstil. Vi måste hitta något
alternativ till de fossila bränslena - huvudboven - och
till den form av jordbruk som vi bedriver i dag. Vi
måste helt enkelt gå över till ekologiskt jordbruk, och
vi måste se till att användningen av de fossila bränsle-
na minskar radikalt.
Forskarna som undersöker bottnarna saknar peng-
ar. Naturvårdsverket har avlövats och gått miste om
hela sin forskningsbudget. Till undersökningen av
Gullmarsfjorden fick man ett bidrag på 150 000. Man
kunde genomföra den undersökningen. När man skall
fortsätta till de andra fjordarna har man inga pengar.
Man går på lånta pengar. Man försöker hitta olika
varianter för att klara av det.
Nu har man sökt pengar - 330 000, närmare be-
stämt - för att kunna slutföra undersökningarna både i
Göteborgs norra skärgård, runt Rörö och Björkö, och
uppåt Kosterfjorden och få en helhetsbild av botten-
döden. Detta är oerhört viktigt för att vi skall förstå
tillståndet på land. Man kan inte låta bli att stödja en
sådan forskning detta världshavens år.
Jag menar att det är allvarligt om regeringen un-
derlåter att ge detta stöd via Naturvårdsverkets bud-
get. Det finns en miljöövervakningsnämnd som fattar
dessa beslut, men det är Naturvårdsverket som har
pengarna.
Dessutom finns det något som heter intensivsta-
tioner. De ligger utanför Lysekil. De är nedlagda
fr.o.m. 1997. De var tänkta att följa en lång serie
mätningar. Nu kan de plötsligt inte göra detta. För
detta behövs 400 000 kr. Dessa pengar har man inte.
Man kan inte göra dessa mätningar.
Det är allvarligt. Jag menar att det är nålpengar.
Regeringen måste ta sitt ansvar. Det nationella miljö-
forskningsansvaret i Sverige måste regeringen ta.
</anforandetext>
<intressent_id>075043103804</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202323</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0954/#anf320</protokoll_url_www>
</anforande>
