2348842 GL0954 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:54 Torsdagen den 22 januari 1997/98 54 1998-01-22 00:00:00 (forts. från 5 §) Allmänpolitisk debatt Sociala frågor (forts. från 5 §) 9F1EFC51-BD3D-4170-AA10-7E7A8F276F3D 300 GÖRAN LINDBLAD (m) m Herr talman! Krisen är över, säger socialdemokra- terna i sin retorik. I Sahlgrenska sjukhusets hjärtkö väntar ca 500 patienter. Väntetiden är i genomsnitt 100 dagar, och inte högprioriterade patienter får vänta upp till tio månader. Samtidigt uppvisar sjukhuset ett underskott för föregående år på 500 miljoner kronor. Jag hade tänkt ställa en fråga till statsrådet Klingvall, men hon är ju inte här. Där frågar jag: Är det någon annan socialdemokrat här i kammaren som har frågat de köande sjuka om de tycker att krisen är över? Ett antal skolor har på senare tid temporärt fått stänga på grund av bråk, våld, knivskärningar och allmän oordning. Är det någon socialdemokrat närva- rande här i kammaren som har frågat elever, föräldrar och lärare om de tycker att krisen i skolan är över? I gårdagens Svenska Dagbladet publicerades en SIFO-undersökning om svenskarnas inställning till invandrare. Invandrarminister Blomberg ger sig på budbäraren och hävdar att sådana undersökningar inte borde göras. Undersökningen visar egentligen att integrationen i själva verket inte fungerar. Det är inte något nytt - Statistiska centralbyrån har gjort sådana undersökningar under lång tid. Vissa kommuner, särskilt storstadskommuner, dignar under socialbidragsbördan. En stor del av bidragen går till invandrare och flyktingar som inget hellre vill än att få jobba och göra rätt för sig. Är det någon socialdemokrat närvarande här i kammaren som har frågat de nytillkomna arbetslösa förortsborna om de tycker att krisen är över? Herr talman! Uppräkningen skulle kunna göras mycket längre. Den grundläggande orsaken till den kvardröjande krisen är naturligtvis socialdemokratiskt vanstyre. Ingrid Andersson sade tidigare här i dag att saneringen har varit lyckosam. Jag är övertygad om att köande patienter inte känner lika stor lycka som Ingrid Andersson gör. Socialdemokraternas vanstyre har gjort att Sverige har en bestående rekordlåg sysselsättningsgrad. När arbetslösheten är stor drabbas de senast anlända hår- dast. Det går tre arbetslösa invandrare på varje arbets- lös svensk. Socialdemokratisk politik har gjort att duktiga, initiativrika och ofta även välutbildade människor efter några veckor i flyktingförläggningar blivit passi- va bidragstagare. Sylvia Lindgren gjorde tidigare en korrekt storstadsanalys men drog inte de politiska slutsatserna. Detta är ett enormt slöseri, inte bara med pengar utan även med mänskliga resurser. Redan med dagens rigida system är företagsamhe- ten bland invandrare relativt sett större än bland svenskar. Med en avreglering av arbetsrätten och en rimligare beskattning skulle många duktiga invandrar- företagare våga anställa och expandera. Då skulle t.ex. det bosniska par som intervjuades på flytande svenska i TV 2 i går få möjlighet att äntligen få ett riktigt arbete och försörja sig själva. Ett annat exempel på socialdemokratiskt krisska- pande är vården, eller snarare bristen på vård, av psykiskt sjuka. De psykiskt sjuka, herr talman, utgör en av de allra mest sårbara och värst utsatta grupperna i samhället. Stig Sandström påstod felaktigt här tidi- gare i dag att vi moderater genom att återinföra vård- garantin skulle ställa psykiskt sjuka mot andra grup- per. Det är precis tvärtom. I dag administrerar socialdemokratiska politiker en ålderdomlig administration som kraftigt missgyn- nar de svaga och sjuka. I missriktad välvilja har men- talsjukhusen tömts nästan helt. De psykiskt sjuka skulle integreras i samhället, bo i eget boende och slussas ut. Misslyckandet har blivit nästan totalt. Ge- nast slog fördomarna till. Vi vill inte bo grannar med en galning, är kanske inte ett vanligt utrop. Men inte desto mindre blir svårt sjuka personer vräkta av all- männyttiga bostadsföretag. Den s.k. psykädel har överlåtit ansvaret till kom- munerna och socialtjänsten, där man inte har någon som helst erfarenhet av psykiatrisk verksamhet. Van- lig behandling och samtal biter inte på svår psykisk sjukdom. Samtidigt är lagstiftningen vad avser psyki- atrisk vård så bristfällig att svårt sjuka människor släpps ut vind för våg i samhället till ett liv i misär. Ett samhälle som inte kan värna sina svagaste och mest utsatta är inte längre ett humant kultursamhälle. Herr talman! I går framförde statsministern i ralje- rande ton att vi moderater inte skulle kunna klara mer resurser till vård, omsorg och skola samtidigt som vi sänker skatten. Han har antagligen inte läst på till- räckligt. Vi moderater vill att kommuner och lands- ting i stället skall koncentrera sig på kärnverksamhe- ten och prioritera sådant som just vård, omsorg och skola. Besparingar får göras på kringverksamheter. T.ex. bör kommunala bolag säljas ut eller avvecklas. Detta gäller även de stora kommunala bostadsbestånden. I många kommuner skulle en utförsäljning av bolag kunna ge ett rejält överskott som skulle kunna använ- das till t.ex. amorteringar av lån. Bara besparingen i ränta på de lånen skulle göra att det blev utrymme för kommunala skattesänkningar. Dessutom skulle enbart sänkningen av kommunal- skatten med en krona innebära en besparing i transfe- reringarna på två miljarder. Det är häpnadsväckande att majoriteten hela tiden försöker abdikera från sitt sociala och politiska ansvar. Socialdemokraterna har majoritet i alla landsting utom ett. Man har också majoritet i nära tre fjärdede- lar av landets kommuner. Ansvaret för utslagna, bag ladies, köande sjuka, vanvårdade åldringar och obe- handlade ätstörningspatienter vilar tungt över den abdikerande socialdemokratin. Det gäller att på såväl statlig som kommunal nivå bryta den dåliga spiralen av höga skatter, hög arbetslöshet och höga bidrag. Herr talman! Grundbulten för att kunna bibehålla en för ett kultursamhälle anständig nivå på omhänder- tagandet av våra allra svagaste är naturligtvis att sti- mulera sysselsättningen, med andra ord att ge förut- sättningar för verkliga jobb. 0870805820217 N 2010-01-01 00:00:00 202303 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0954/#anf300