<anforande>
<dok_hangar_id>2348842</dok_hangar_id>
<dok_id>GL0954</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:54 Torsdagen den 22 januari</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>54</dok_nummer>
<dok_datum>1998-01-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E0AF8ADF-824E-406C-866E-86BA51BC9743</anforande_id>
<anforande_nummer>29</anforande_nummer>
<talare>INGRID ANDERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tror att vi alla i denna kammare är
medvetna om att det råder en pressad situation i arbe-
tet med gamla och sjuka och om att den är alldeles
extra pressad jämfört med många år tidigare. Ändå
finns det ingen väg tillbaka. Jag skulle inte vilja ha
det som vi hade det förr. Nu gäller det att ta till sig ny
kunskap och ny teknik. Men det gäller också att vi får
mer resurser - och det erbjuder vi framöver - för att
rätta till situationen. Det är en vilja som vi säkert har
gemensamt.
</anforandetext>
<intressent_id>0688961392304</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>202032</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL0954/#anf29</protokoll_url_www>
</anforande>
